Annons:
Etikettot-off-topic
Läst 1019 ggr
heatherm
3/25/14, 10:15 AM

Rest in peace.

Hej

Jag vet inte om jag ens vill skriva av mig, men samtidigt så vill jag det. I lördags kväll (22 mars) så körde en av mina nära vänner (min pojkväns allra bästa vän) igäl sig på motorcykel. Både jag och min pojkvän fick reda på det dagen efter, eller min pojkvän fick reda på det vid 10 tiden medans jag fick reda på det efter jag har slutat jobba, det var då jag ringde honom och frågade vad det var, eftersom han sa att han behövde berätta en sak som var viktig. 

Jag kunde inte tro det, det är overkligt, varför just han? varför just hans bästa vän? varför just den människan som min pojkvän litar mest på? pratar mest med? en människa som har funnits där för han sen många år. VARFÖR? han närmre med han en hans egen familj…och nu är han borta…

När jag fick höra det så bestämde jag mig för att åka till han samma kväll, för i en sådan situation så vill man inte vara ensam tänkte jag, jag frågade han givetvis om jag fick komma, och det fick jag.

På vägen dit så tänkte jag hela tiden på hur jag skulle bemöta han, jag menar…hans bästa vän är borta..och han fick reda på det för några timmar sedan..så man vet lixom inte vilket tillstånd han är i..om han ens har förstått det..för det hade åtminstone inte jag.

När jag kom dit så låg han på soffan med ett tecke över sig och kollade på en film, jag ger hand en puss och sätter mig bredvid. Han verkade helt normal, som alla andra gånger jag hälsar på, inget specielt. Vi pratar lite allmänt i början..men sen frågade han om någon annan viste om det förutom dom som kände honom, och jag berättar givetvis att jag berättat för mina föräldrar och min bästa kompis. Han säger "okej" och sen är det inget mer med det. Men sedan säger jag "Om du vill prata så finns jag här" Men jag vet själv att han inte är den som pratar. Han säger "Du vet väl att jag inte är den som pratar". Och det visste jag..men det kändes skönt för mig att säga det..för oavsett vad så ska han veta att jag är där för honom. 

Jag har aldrig sett han gråta eller ens hört han gråta…men inatt var första gången på 4 år. 

Vi lägger oss ner för att sova, jag kurar ihop mig som jag brukar göra. Han hade vänt sig mot väggen och hade ryggen mot mig och jag likadant. Jag känner att sömnen börjar komma och var påväg att somna, när jag känner att han vänder sig om hastigt och drar mig intil sig. Han kramar mig hårt och känner att han för en sekund håller andan, han skakar, jag hör sen ett snyft bakom mig. Jag smeker hans arm svagt för att visa att det är okej, jag finns här, inga ord behövs sägas. Jag fäller med tårar, men försöker ändå vara diskret, för jag känner att nu är det JAG som ska finnas där för honom, JAG ska vara den starka för någon minut för att stötta honom, vist är jag ledsen….det är jag..han var en av min vänner med..men inget kan mäta sig med hur hans familj känner sig..eller hans bästa vän…

Det kommer bli en lång resa….en resa som kommer få oss att komma närmare eller helt tvärtom, men jag vet att vi kommer klara oss ut detta…
Jag är rädd…det är första gången jag går igenom något sånt här…men så länge vi har varandra så kommer det bli bra…

Jag vet att detta blev ett väldigt långt och tradigt inlägg..men jag känner bara för att skriva..och mycket kanske låter obegripligt (för jag och ord blir ibland inte bra) men jag hoppas det går att begripa.

Ha en bra dag ni alla.
Kram
Daiken

Annons:
[xMondSy]
3/25/14, 10:49 AM
#1

Usch va tråkigt och ledsamt när sådant här händer. Beklagar sorgen att ni båda förlorat en vän ❤️

[LillStoraJag]
3/25/14, 10:56 AM
#2

Jag beklagar verkligen det som har hänt er vän.

Du gör rätt i att bara finnas där för honom, han kommer säkerligen börja prata med dig om det hela men det får ta den tiden han behöver. Han har fått en chock och allt är säkert en enda stor röra inom honom just nu. En del reder ut med att prata andra gör det för sig själva inombords. 

Finns där bara för honom så han vet att du älskar honom och att du stöttar honom om det behövs. Ni kommer att klara er igenom detta även om det inte känns så just nu.

Beklagar det hela och skickar en massa styrkekramar till er.

Kram S

00eme05
3/25/14, 12:58 PM
#3

Beklagar verkligen! Jag vet hur det känns beklagar!

People wants happiness, nobody wants pain, but you cant make a rainbow without any rainHjärta

SimsBrooke
3/25/14, 3:34 PM
#4

Beklagar verkligen!

Finns där, pressa honom inte och få honom prata, han kommer när han vill prata ut tror jag.

Skulle du vilja skriva privat så gör det finns här om du vill prata med en helt främmande person =)

Massvis med styrkekramar

Medarbetare för The sims ifokus
](http://thesims.ifokus.se/ "The sims ifokus")Personlig blogg Närketjejen
The sims blogg SimsBrooke

MozillaFireFox
3/25/14, 4:09 PM
#5

#0

Beklagar! Det läskiga är att personen som fick bort troligen hade aldrig tanken om att den skulle dö detta år, och det hemska är att din pojkvän kanske pratade/smsade med han några timmar/dagar innan olyckan!

our actions cannot be undone, but can however be learned. thats how we gain experiences. experience is another key to success friend. keep in mind that youre important. 

Dreamweawer
3/26/14, 7:44 PM
#6

Vet hur det känns:(

Många styrkekramar

Annons:
heatherm
3/26/14, 8:12 PM
#7

Tack alla, det värmer i mitt hjärta att få erat stöd.

Jag lever nu i en väldigt overkligt skulle jag vilja säga. Jag vet inte vad jag känner, när jag får upp minnen så kopplas det inte riktigt, utan det känns fortfarande som att han lever. Ibland kan jag komma på mig själv och bryter ihop i någon minut..men sen blir jag som vanligt igen..

förstår inte vad som är med mig?

SimsBrooke
3/26/14, 8:18 PM
#8

#7 Du sörjer din vän och detta är helt normalt. Ifrågasätt inte dina känslor utan acceptera dem och hantera dem allt eftersom =)

Medarbetare för The sims ifokus
](http://thesims.ifokus.se/ "The sims ifokus")Personlig blogg Närketjejen
The sims blogg SimsBrooke

heatherm
3/26/14, 8:20 PM
#9

Okej :)

heatherm
5/14/14, 11:04 AM
#10

Jag vill bara tacka alla för allt stöd!

Ni är underbara <3

SegerSims
5/14/14, 11:18 AM
#11

#10 det är inte lätt när en person i sin närhet dör, jag vet då det hände mig nyss. Bara begravningen är över så kan det lätta lite även om det fortfarande är tufft.

heatherm
5/14/14, 11:19 AM
#12

Beklagar <3 

inte roligt alls !

Upp till toppen
Annons: