Ni får gärna hjälpa mig med bilderna genom att berätta vilken storlek ni brukar ha dem i så de inte blir för stora, hehe 😊

Kul idé!

Aldrig hört talas om denna utmaning! Spännande 🙂

#2 Tack! Ska bli intressant att se hur det hela artar sig 😉

#3 Hhi, jag hoppas det blir det. Har aldrig spelat en driekt legacy förut så får se om motivationen håller i sig!🙂

Mörkret skingrade sig äntligen så hon återfick medvetandet. Hon satte sig upp, utan någon uppfattning om var hon var eller hur hon hamnat där. Faktum var, att hon inte visste ens vem hon själv var. Det skrämde henne mer än hon ville erkänna för sig själv.

Hon steg hastigt upp för att se hurdant ställe hon var på.

Hon såg sig runt och upptäckte att hon var i ett ganska litet utrymme utan några fönster. När hon kikade runt hörnen såg hon att allt som behövdes för överlevnad fanns i utrymmet. Plötsligt fastande blicken på en dörr vid köket. Kanske kunde hon komma ut genom den? 

Så snart som hon lagt handen på handtaget slog flera instinkter i henne som en blixt. Om hon hamnat här inne, utan vare sig fönster eller annat sällskap, kunde ju världen utanför vara fruktansvärt farlig. Annars skulle hon väl inte ha hamnat här inne med allt som behövdes för att aldrig behöva sätta foten ut genom dörren? Och slutligen mindes hon sitt eget namn,  Leanna Perez. 

Leanna bestämde sig för att låta bli att gå ut förrän något innanför väggarna tvingade henne till det. Några blomkrukor med planterade frön fanns utplacerade i utrymmet, som hon börjat kalla för bunker. Hon vattnade dem och hoppades de skulle växa sig till stora fina plantor. 

Efter en tids grubblande på soffan upptäckte Leanna stereon som stod på nattygsbordet. Hon satte på den och tillbringade de nästa tre timmarna genom att lyssna och njuta av den musik som hördes genom högtalarna. 

Så småningom var det inte lika roligt längre och Leanna drabbades av ett starkt behov av att tala med någon. Hon kände sig så ensam. Magen kurrade och Leanna insåg att hon behövde något att äta. Synd bara att hon inte hade någon aning hur man skulle laga mat . Hon slog upp kylskåpsdörren med en suck för att se vad den innehöll.

Snart stekte hon varma smörgåsar på en stekpanna hon hittat i skåpet. Det här är ju inte så svårt, tänkte Leanna förnöjt medan en god doft nådde hennes näsborrar. Sedan en bränd lukt och hon kände en låga slicka hennes fingrar. Hon vände blixtsnabbt huvudet mot spisen och upptäckte att allting stod i lågor. Inklusive hon själv. 

Leanna skrek högt av smärta och förtvivlan, för vad skulle hon göra nu? Om hon inte handlade snabbt kunde detta redan vara slutet på livet.

följer!

Älskar bara iden. Jag blev överlycklig när jag såg det här :3

Några frågor bara?

1: Har du kommit på den själv?

2: Hur kör du med det andra husen i staden? Är alla husen bunkar eller hus?

Och tack. Har letat efter någon rolig  Challenge sedan jag råkade radera mina två senaste 

#7 Men vad roligt! 👍

#8 & #9 Så härligt att höra att du uppskattar detta! 🙂 Kan förstå dig, har själv gjort samma sak nyss, haha! Ska se om denna håller en längre tid än, hmm, 2 dagar? 😃 Svar på dina frågor:

1. Challengen är tagen härifrån : javascript:nicTemp(); Så grundiden med att starta i en bunker och inte minnas något är inte min, men resten som jag skrivit är mitt eget påhittade 🙂

2. Hade tänkt lägga ut fler bunkrar senare, har varit för lat hittills. Så det finns hus i min stad, i reglerna var det oklart vad man skulle göra med befolkningen och resten av byggnaderna.

Leanna tvingade sig att tänka klart och sprang in dushen för att släcka sig själv. På vägen tillbaka upptäckte hon en skumsläckare som hon genast använde för att släcka den kvävande elden.

Till slut var elden släckt och så gott som allt hade klarat sig. Fast spisen och kylskåpet var totalt svartbrända och utan dem skulle Leanna inte klara sig. Hon kände hur hungern gnavde och nu skulle hon antingen bli tvungen att vänta tills grödorna vuxit klart och hoppas någon av dem var ätbara eller gå ut genom dörren till det okända.

Leanna sneglade på dörren och kände på sig att det var dags att göra ett val. Den stod där framför henne och hon kände sig väldigt nervös. Till slut tog hon ändå mod till sig, drog ett djupt andetag och gick fram, öppnade dörren och steg ut i världen.

Solskenet bländade Leanna och en sval sommarbris lekte med några slingor av hennes hår. När ögonen vant sig vid ljuset kunde hon urskilja ett antal hus och byggnader och människor som gick på trottoarerna.

Leanna kände sig förbryllad och vände sig mot dörren hon kommit ut genom. Framför henne låg en byggnad som faktiskt vid närmare blick var en bunker. Rund och med höga, små fönster hon inte hade märkt tidigare.

En ung kvinna gick förbi Leanna på trottoaren och hon skyndade sig ikapp henne. Hur hade hon funnit sig själv inne i en bunker, som om det skett eller skulle ske en katastrof, fastän allting såg helt normalt ut utanför?

"Hej, ursäkta mig, men har det skett något ovanligt här på sistone?" frågade Leanna och frågan kändes ganska dum. Den kändes ännu dummare när kvinnan såg irriterad och fullständigt förbryllad ut, som om det var en helt bisarr fråga hon ställt.

"Nej, här är allting som det varit", sade hon irriterat."Jag måste gå till jobbet nu, om du ursäktar, måste se till att familjen får mat på bordet"

Med dessa ord stegade hon därifrån och lämnade en frustrerad Leanna bakom sig. Hon förstod ingenting och hon stegade dystert hemåt.  På väg hemåt svängde hon in i en affär och skaffade sig ett nytt kylskåp och en ny spis. Med så gott som tom plånbok återvände hon till sin bunker, där hon föll i säng efter denna underliga och förbryllande dagen.

På morgonen kändes allting bättre efter att ha fått sova lite. Efter att Leanna fått i sig frukost, såg hon några böcker i en bokhylla. Hon kände en direkt dragning till böckerna och plockade genast ner en bok och började läsa. 

Minnena från gårdagens möte med den unga kvinnan besvärade henne fortfarande. Hon tänkte på att kvinnan haft bråttom till jobbet och insåg att det inte vorde dumt att skaffa ett själv också. Det verkade ju inte precis som om världen höll på att gå under.

Med tanke på det ringde Leanna och hörde sig efter lediga jobb och fick ett inom författarbranschen. Hon kunde inte vara mer än nöjd. Hon fantiserade redan om att skriva och var särskilt intresserad  att bli journalist. Hon tänkte bli den som tog reda på vilken händelse som lett till att hon en dag vaknat upp i en bunker utan några minnen.

Före det måste Leanna läsa fler böcker och börja öva skriva. Hon hade inte råd med något av detta, så hon tog en tur till biblioteket hon sett på avstånd föregående dag. När hon steg in biblioteket häpnades hon över de många hyllorna med böcker och den härliga doften av papper. Här kände hon sig hemma!

Leanna satte sig framför en dator och började skriva. Dert dröjde inte länge förrän någon främmande kom och började tala med henne. Hon kände inte obehag inför situationen. Hon trivdes bland många människor och vid dagens slut hade hon träffat och talat med många.

Följer :)