🌊

Jag vet inte om jag vill ändra, faktiskt. 😇

Jag hade ruskigt kul åt namnet på den här tråden och texten. 😃

Följer! 🙂

#2 Haha. Det kallas improvisation Mitchika. 😂

Joingi hoppade av båten och bestämde sig för att snorkla lite.

Han simmade och simmade och tittade aldrig upp. Oturligt nog blåste båten iväg åt andra hållet. När han slutligen tittade upp befann sig båten utom synhåll, och det enda han såg var en ö. Så han kröp helt enkelt upp på ön.

På andra sidan ön hade Adrians vattenscooter kraschat rakt in i en sten. Den låg nu i småbitar på stranden. Det fanns inte en chans att han kunde ta sig därifrån. Han suckade djupt och gick mot andra sidan av ön. Där såg han Joingi sitta omskakad på stranden.

Adrian tog ett steg närmare honom. "Hur kom du hit?" frågade han. "Har du en båt?" frågade han hoppfullt. Joingi skakade på huvudet. Han kände sig lite obekväm med denne okända snygga man så nära sig.

Joingi började prata lite om hur fint vädret var, men han sa fel saker hela tiden. "Förstår du inte? Vi är fast här!" sa Adrian uppgivet. Joingi rodnade lite. Adrian tittade på honom. Han var väldigt konstig den där rosa mannen.

"Vad heter du?" frågade Adrian. "J-j-jo-oingi" fick Joingi fram. "Vad heter du?" "Jag heter Adrian" sa Adrian. Det var tyst en stund. Sen gick Adrian ut och kände på vattnet. Han drog av sig tröjan och kavlade upp byxorna. Sen hoppade han i. Han simmade runt hela ön för att se om det fanns någon väg där ifrån. Samtidigt satt Joingi uppe på en kulle och tittade på honom.

Kvällen kom, och killarna satte sig på stranden. "Tänk om vi aldrig kommer härifrån…" sa Adrian sorgset. Joingi sa inget. Han satt och tittade på stjärnorna som höll på att komma fram. "Varför är det så kallt?" frågade Adrian irriterat. "Vi kan ju alltid kramas för att hålla värmen" försökte Joingi. Adrian gav ifrån sig en irriterad fnysning och gick bort mot sovsäcken.

Adrian kröp ner i den orange-färgade sovsäcken. Joingi tassade bort till honom. "Var ska jag sova?" frågade Joingi. "På gräset" svarade Adrian trött. Joingi tittade ner på det kalla gräset. Sen kröp han ner i sovsäcken bredvid Adrian. Adrian suckade högt. Han kände sig obekväm i sällskap med Joingi. Joingi däremot tyckte faktiskt det var tur att han kommit till ön.

Tidigt på morgonen vaknade Joingi av att Adrian klev upp. Han gick bort mot ett par buskar längre bort. Tyst kröp Joingi upp och följde efter.

Mitt bland buskarna fanns en varm källa. Adrian såg sig om. Sen kom han på att han var alldeles själv på ön, bortsett från Joingi, men han sov ju. Han drog av sig alla kläder och hoppade i. Joingi kikade på honom mellan buskarna.

Haha.. Intressant … (: Jag följer detta.

När Adrian klev upp sprang Joingi tillbaka till sovsäcken och somnade om. Adrian gick tillbaka och såg ner på den sovande Joingi. Han är rätt söt ändå, tänkte han. Han slog genast bort tanken. Så kunde han inte tillåta sig att tänka.

#14 Vad trevligt. Jag spammar lite här bara, hoppas ni hinner läsa. 😇

Följer😂

Adrian upptäckte att det inte var någon bra idé att bada i en varm källa en varm sommardag, så han hoppade istället i det svalkande havet. Joingi vaknade, och han kände sig av någon anledning iakttagen.

#17 Roligt att folk följer pojkarnas hemska… jag menar underbara öde. 😇

#19 🤗 <-- Pojkarna eller?

Haha.. XD

Hen gick ner till Joingi. Joingi tittade förvånat på hen. "Vem är du?" Hen svarade inte på frågan. "Hej!" sa hen istället. "Hej hej" svarade Joingi förbryllat. "Jag märker att du har problem." "Jo tack."

"Du ska inte vara rädd att säga vad du känner. Jag menar, vad kan hända?" Joingi tänkte på det hen sa, men när han skulle svara, var hen borta.

Jag personligen älskar när du spammar såhär. ;D

"Hallå!" Adrian hörde en röst. "Vem där?" "Jag är bakom dig!" Han vände sig om. "Vem är du?" "Du har problem ser jag." "Eh.. vad menar du?" "Du vet vad jag menar. Men jag är här för att hjälpa dig." Adrian tittade på hen. Hen var väldigt udda. "Känn innerst inne. Vad tycker du verkligen om honom." "Han är otroligt enerverande." Hen skakade på huvudet. "Min pojk, människor har flera lager. Du måste hitta ditt innersta." Sen försvann hen.

#20 Yes, the boys. 😈

#19 😇

#23 Hihi, det känns som det går väldans snabbt. 😃

#24 Bada näck är ju alltid trevligt.. ;P

Återigen kom kvällen. Hela dagen hade Adrian försökt hitta sitt "innersta lager." Men hans känslor hade inte förändrats. Sen när han såg Joingi där i månskenet, kom han på en sak. Han hade inte sett Joingi på hela dagen…

Följer🙂

Plötsligt visste han vad han kände. Han tog två stora steg fram mot Joingi, och kysste honom.

Fortsätt spamma med inlägg lilla hallonsmurf😂

#26 Haha, jag orkar aldrig ändra mer än vardagskläder. Så när hen skulle hoppa i blev hen plötsligt helt naken. 😂

#28 Ännu en ödesintresserad. Trevligt. 😃

Olala.. Det gick minsann fort! Du vet , äkta kärlek.. 😛

"Så mina vänner, ska en slipsten dras."

#30 Jaa, självklart! 😃

#32 Ja du. Inget söl här inte. 😇

Det kändes helt rätt. Varken Adrian eller Joingi ville sluta, så det gjorde de inte heller. De höll på hela natten. Med både det ena och det andra. Tillslut fick till och med "hen" vända bort blicken.

Btw , den där'a myskiga Hen är ju urläcker.. 👍

#36 Jag är också väldigt förtjust i hen. 👍

Det, mina damer och herrar, var allt för i kväll. Mer kommer troligtvis imorgon, när jag har spelat lite mer. Nu önskar jag er en fortsatt trevlig lördagskväll. 😃

Mheee.. x_x Vad ska jag nu göra? ._.

#38 Gör ett eget läckert par som Adrian och simsomjagglömtnamnet på? 😇😃

Men Mitchika! Kan du ändra det där dumma namnet nu då? 😂

#40 Men jag gillar det dumma namnet… 😇

Det är komiskt charmigt på något sätt. 😃

#41 Mitchika!! >.< 😂😃

#42 Okej då, men bara för att jag är så otroligt snäll. 😇😉

Jag följer helt klart! Förresten, tillslut fick till och med "hen" vända bort blicken? Vem tusan tittar på när andra håller på och…. Ja…… Ni vet….

#44 Öhrm… *host*… er… jaa… eh… inte jag i alla fall… 😞

#43 Det var väldigt, var du på ditt snällhumör idag? 😃

#44 Vad kul. Jag var ju tvungen, bara för att jag skulle ta foton, eh… 😇😊

Romantiker som hen är, kunde hen inte låta bli att kika lite. Bara pyttelite.

Nu börjar jag lite spamming igen. 😇

Efter en lång stund av tissel och tassel undrade Joingi om de kunde simma över till den närmaste ön. Det var en bit dit, men där var väldigt vackert, så Adrian tyckte det var en bra idé. De klev upp ur källan, klädde på sig, och sen simmade de över. Bäst att gömma sig, tänkte hen.

Hen gömde sig i ett par buskar. Strax efter att hen gömt sig kom pojkarna upp på stranden.

Från hen's lilla gömställe såg hen i princip ingenting. Hen bestämde sig för att ta sig lite närmare.

Ooops, inte så nära, tänkte hen, och tog sig lite längre bort.

De hittade en bekväm plats bland alla buskar, och fortsatte kvällens aktiviteter.

Eh… Ojdå? Vad GÖR den där "hen" egentligen? Avbryter folk mitt i deras kärleksstunder?

Morgonen närmade sig, och innan de bestämde sig för att sova, sa Adrian: "Du, Joingi… Mina känslor för dig har förändrats. Jag gillar verkligen dig, och jag undrar om du… om du kanske skulle vilja…" Joingi tittade hoppfullt på honom. "Bli ihop med mig."

#54 Hen är inte så bra på teleportering än. 😃

Det nyblivna paret somnade i sanden, tätt intill varandra. Nästa dag vaknade de av ett motoriskt ljud. Joingi tittade nyvaket mot den plats ljudet kom ifrån. Han spärrade upp ögonen."En båt! Adrian, det är en båt!" Adrian, som inte brytt sig om att titta, satte sig upp och kollade chockat på båten. "Joingi… vi får åka hem!"

De fick skjuts av båten intill fastlandet. Hela vägen pratade de om vad de skulle göra när de kom hem. De kunde flytta ihop, leva ett riktigt liv tillsammans. Men när de kom fram förändrades deras planer helt. En ung flicka kastade sig i famnen på Adrian så fort han klev ur båten. "Åh Adrian! Du skulle bara veta hur orolig jag har varit!" sa hon och gav honom en kyss. Joingi tittade stumt på kvinnan som stod och kramades med hans pojkvän.

Sen gick det upp för Joingi. Adrian hade en flickvän. Tårarna kom. Han började springa. Han sprang och sprang. Tillslut visste han inte var han var. Han satte sig ner. Han var omgiven av träd och buskar. Ingen kunde hitta honom där. Han fortsatte gråta. Han grät tills han satt i en pöl av tårar.

Nääääää! Stackars Joingi!

#60 Mmm. 😕 *Visslar oskyldigt. Det var ju inte jag som ordnade den här situationen*

  #60 Eller var det det? Vem vet, du kanske sitter vid en dator och styr den mystiska "hen"? Det är en stor värld, allt kan hända! 😉

Ojdå, menade #61 i förra >.<

Wow, cool story! Följer helt klart. 😃 Visste inte att man kunde ha.. gaypar. Om man nu säger så. 😉

#62 Självklart inte! 😮

#64 Kul! Klart man kan. 😉

Hen stod inte ut med alla Joingis tårar. För det påminde hen om att det var hen's fel. Hen gick istället mot hamnen. Där fick hen se något ytterst märkligt. Adrian stod och skällde ut flickan som han just hånglat med.

"Hur kunde du göra så!? Mitt framför min pojkvän!!" "Din pojkvän?" frågade flickan förvånat. "Ja! Ah, jag har fått nog av dig! Du ska alltid hålla på! Du bryr dig inte ett dugg om andras känslor!" Han började springa där ifrån. Flickan stod chockad kvar. Ingen brukade vanligtvis säga emot henne.

"Joingi!" ropade Adrian. "Joingi var är du?" Joingi hörde honom, men han svarade inte. Tillslut hittade Adrian honom. "Joingi, det är inte som du tror." "Hur är det då?" fräste Joingi. "Personen i hamnen var Layla. Hon hänger efter mig hela tiden. Men hon betyder inget för mig. Det är dig jag älskar, ingen annan." Joingi tittade på honom. Hans pojkvän var inte otrogen trots allt. Han tog ett steg fram och kramade Adrian.

Egentligen är historian slut här, men jag fortsätter för det här var så kul! 😃

Jaa, det får inte ta slut här! Jag har ju totalfastnat för Adrian och Joingi!

Layla var inte alls särskilt glad över att Adrian hade hittat någon annan.

Adrian och Joingi började sitt nya liv tillsammans. De byggde ett litet hus. De spenderade hela dagarna tillsammans, och minnena från ön började sakta försvinna.

🌈

Adrian och Joingi var lyckliga, men en som inte var det, var Layla. En dag träffade hon Red och Green. "Hejsan" sa Red onskefullt. "Hej" sa Layla ointresserat. "Vi vet ett sätt att få slut på ditt lidande" fortsatte Red. Layla sken upp. Hon tittade på de två människorna. "Hurdå?" "Det enda sättet att få slut på ditt lidande, är att ta slut på Joingis liv."

Heja Adrian 😃

Jag sitter här tyst och hoppas att Layla och gudinnan får sitt lyckliga slut också… 😇

Layla tog ett steg bak. Visst avskydde hon Joingi, men hon kunde ju inte döda honom. Eller? Hon tänkte på Adrian. På hur gärna hon ville att han skulle gilla henne. Sen tänkte hon på Joingi. Den äckliga bögen som hade snott hennes Adrian. "Jag gör det" sa hon.

Red log. Tillsammans gjorde de upp en plan. När allt var klart började Layla gå med bestämda steg mot Joingis och Adrians hus. "Vänta lite!" hördes en röst. "Vem där?" frågade Layla. "Jag!" svarade hen, och plötsligt svävade någon mitt framför ansiktet på Layla. "Vem är du?" frågade Layla förskräckt. Som vanligt ignorerade hen frågan och pratade om annat. "Tänker du verkligen göra det? Tänker du verkligen ta en annan människas liv? Denna person har levt i flera år, och nu ska du sätta stopp för det." Layla kände sig hemsk och sänkte blicken. "Bara för att denne någon tog ifrån dig ditt liv kärlek." Layla blev arg. Hon fortsatte gå mot huset. Oj, jag skulle kanske struntat i det sista, tänkte hen.

#75 Hoppas kan man ju alltid. 😇

Bara en liten sak! Döm inte Yoyo utifrån den här berättelsen. Han är egentligen väldigt snäll, men just nu befinner han sig i Röda Hallonets våld. 😃

Neeeeeeej! Stoppa Layla!

Joingi var på väg ut på en promenad när hen plötsligt dök upp rakt framför honom. "Du igen!" sa han förvånat. "Kom fort!" sa hen allvarligt.

Joingi följde efter hen. "Vi tar ett snabbare sätt istället" sa hen och stannade.

"Ta min hand" sa hen. Joingi tog osäkert hen's hand. Plötsligt befann de sig på en ö. "Känner du igen dig?" frågade hen. Joingi såg sig omkring. Han spärrade upp ögonen. Onej, tänkte han.

Plötsligt dök Adrian upp bredvid Joingi. "Var är vi?" frågade Adrian. Sen gick det upp för honom också. Det var samma ö som de varit fast på för ett tag sen."Varför har du tagit oss hit?" krävde Joingi att få veta. "För ert eget bästa…" sa hen sorgset.

Pojkarna stod och tittade på hen. Hen vände bort blicken och tittade på några fiskar i vattnet, sen försvann hen.

Den här gången försvann hen långt bort. Jag kan inte göra mer för de än såhär, tänkte hen. Men hen kunde ändå inte låta bli att titta bort mot ön där hen än en gång fångat pojkarna.

#79 Jaa!!! 😮

När Layla kom fram till huset var det tomt. Beviken satte hon sig ner på marken. Vad ska jag göra nu då? tänkte hon. Sen såg hon Red komma gående. "Har du dödat honom än?" frågade Red. "Han är borta" svarade Layla uppgivet. Red himlade med ögonen. "Jag hittar honom själv, sen ser du till att få jobbet gjort" sa hon med bestämd röst.

Men Herregud! Vad har Red emot Joingi egentligen? Vad är det med henne?

Oh spännande, följer. Hen är ju bara för grym! 😃

#49 så Adrian tyckte det var en bra idé. De klev upp ur källan, klädde på sig, och sen simmade de över.

Varför klä på sig när man ska simma igen? XD

Red tog sin vattenscooter och åkte ut för att leta bland öarna. Det tog inte lång tid innan hon hittade det hon sökte efter. Hon åkte närmare. Joingi och Adrian ställde sig på stranden. "Nej men hejsan Joingi" sa Red retligt. Joingi teg. "Det var inte igår" fortsatte hon. "Det är lite sorgligt, du vet, eftersom det här är vårt sista möte" sa hon och skrattade elakt. Sen körde hon iväg. "Vem var det?" undrade Adrian. "Det var Red" suckade Joingi. "Hon mobbade mig under hela min skoltid, men sista dagen i skolan fick jag henne att göra bort sig fullständigt inför hela skolan. Hon blev ursinnig och skrek att hon skulle hämnas, och det är väl det hon tänker göra nu…"

#89 Kul! 😃 Ja, Hen-power! 🌈

#90 Varför hänga upp sig på detaljer? >.< 😉😃

"Nu ska vi inte tänka på sånt, vi får ha lite roligt istället" sa Adrian uppmuntrande och kramade om Joingi.

#92 För jag tycker det är roligt med sådant. :P Bara liten fråga , Varför ta på sig kläderna om man ska simma igen.. Dem kanske simmade med kläder , spontan du vet? ;P

Ja, roligare blev det. Nästan lite för roligt.

#94 Det är väl uppenbart. De ville inte blöta ner huden. 😂

#96 XDD

Men herregud! Kan inte Red bara ta och släppa det! Visst, det hade blivit en lite tråkigare historia, men jag stör mig en hel del på henne just nu >.<

De "gosade" hela natten, och tillslut somnade de i den heta källan. Samtidigt någon helt annan stans berättade Red för Layla exakt var Joingi befann sig. Layla blev utrustad, och åkte till ön.

Neeeeej! Stoppa henne igen! Låt Joingi bli odödlig! Låt honom bli reinkarnerad! Någonting! *Lever mig in i berättelsen oerhört mycket*

Haha snacka om att Red är långsint ..! 😂😮

Morgonen kom, men Adrian och Joingi sov fortfarande. Layla tog ett djupt andetag, tittade noga på Joingi och hojde pistolen.

#98 Jaa, dumma Red! 😡

#100 Jag lever mig också lätt in i historier. 😃

#101 Ja, det kan man säga. 😂

Än en gång dök hen upp helt oväntat precis framför Layla. Hon blev chockad och ryggade undan. "Du igen!" skrek hon. Hon stirrade ursinnigt på den irriterande hen'en.

"Nu har jag fått nog!" Layla riktade pistolen mot hen. "Gör det! Jag förtjänar ändå inte att leva!" grät hen. "Gör slut på mitt eländiga liv, och slutför ditt uppdrag!" Hen pratade väldigt högt, och spelade över en hel del.

De höga rösterna väckte Adrian. "Vad händer?" ropade han. Han gick upp ur källan, sen kom han på att han var spritt språngande naken. Han drog snabbt på sig ett par byxor och sprang dit. När han såg Layla stå med pistolen blev han väldigt chockad. "Layla… varför?" frågade han. Layla tittade på Adrian. Hon hade känt honom hela sitt liv. Hon tyckte verkligen om honom, och hon ville att han skulle tycka om henne. Hon kunde inte döda hans livs kärlek. Hon sänkte långsamt pistolen. Sen lyfte hon den igen, men den här gången riktad rakt mot sin egen tinning.

"Layla, nej!" ropade Adrian. Hen försvann. Layla tittade sorgset på Adrian. "Det blir bäst så här…" sa hon. Adrian sprang fram till henne och slet pistolen ur hennes händer. "Nej!" sa han igen. "Mitt hjärta tillhör Joingi, men vi kan fortfarande vara vänner" sa han. Hon gav honom ett svagt leende. Vänner…

😮

Layla var arg på Red för att hon hade lurat henne till allt det här. Adrian var arg på Red för att hon försökte döda hans pojkvän. Tillsammans gjorde de upp en plan. Layla åkte tillbaka till Reds tillhåll. Det dröjde inte länge innan hon såg Red komma gående. Återigen tog hon ett djupt andetag och tog ett hårdare grepp om pistolen.

"Har du dödat honom?" frågade Red med ett leende. Layla log tillbaka. Sen lyfte hon pistolen och riktade den mot Reds ondskefulla ansikte. "Nej." sa Layla, och tryckte på avtryckaren.

Red hade haft rätt. Det hade varit hennes och Joingis sista möte. Men inte på det sätt som hon hade tänkte sig.

Nu är denna udda lilla historia slut. Men det betyder inte att jag har slutat spela på familjen. Jag kommer fortsätta spela på familjen och uppdatera tråden. Men nu är det slut på allt drama… får vi hoppas. 😃

Det slutade iallafall bra! Den Ondskefulla Red-Djävulen är borta för evigt, och ingen kan störa Adrians och Joingis romans!

#113 Hur kan du vara så säker på det? Reds ondska kanske är så starka att hon återuppstår ..? 😮😇

Så, nu får ni lugna ner er. Inget onaturligt kommer hända! Vad tror ni egentligen om mig!?

Jaa du… Vet inte riktigt… Med tanke på att vi, i denna tråden, har sett en svävande, ganska färgglad hen som verkar ha en hel del övernaturliga krafter, en tillsynes stum grön… Vad är han för något? Medeltida underhållare, och en röd tjej som verkar vara djävulen själv så vet man aldrig…..

#116 Wow, du har fångat mitt sims-spelande i en enda kommentar! 😮😃 Haha, ni skulle bara veta alla konstiga saker jag gör i sims som jag inte ens postar här… 🤐

Jag fattar inte hur jag kunde göra en tråd halvfull på två dagar! Eller jo, det fattar jag. 😂

OMG det var så bra!!! =D I LOVED IT! =D

#119 Åh, tack! 😃 Vad glad jag blir! 🙂

Hur fick du pistolen?

Åh vilken rolig men hm annorlunda berättelse men tur att den slutade lyckligt, kanske den gröna stumma medeltida jokern blir ihop med Layla efter att dom på något oförklarligt vis teleporteras in i varandra och krockar så att Layla också blir grön :-D