Familjen Williams
Den dagen för länge sedan. Det var då allting började. Jag förstod att jag inte hörde hemma där. Även fast jag var betraktad som ett Geni av resten av familjen och spåddes en lysande framtid inom forskar yrket kändes det fel. Intresset fanns inte. Och alla hade så höga förväntningar. ALLA. Jag brukade ägna mina dagar åt att kolla på när min mamma målade. Hon brukade säga att jag var en Konstälskare, och det är jag nog fortfarande. Min pappa däremot tyckte jag skulle plugga. Men när han inte såg sprang jag ut i skogen och lekte. Jag Älskar naturen. Det är nästan som den kallar på mig. När jag äntligen blev myndig bestämde jag mig att berätta för dem. Pappa blev helt förfärad, han tyckte jag var en dåre som lämnade en lysande framtid som rik för att bo fattig och satsa på växter. Mamma blev även hon förvånad. Men hon hade en större förståelse. Det hela slutade med att mamma gav mig ett ägarbevist. Högst upp stod det Ekelunda. Det var stället som mamma och pappa letat upp åt mig. Även fast papppa var förkrossad över mitt val tyckte han att jag gjorde rätt som strävade efter min ambition, Frilansbotaniker. Det var så jag hamnade här, själv på en stor tom tomt. Och det är nu som min familjs historia kommer berättas. - Andrew Williams
Historian om familjen Williams hittar du här: http://caramellsims.blogg.se
Vad härlig historia
Ett gott skratt förlänger livet
Jag skulle kunna berätta allt helt kortfattat, men jag tycker du ska få del av allt jag har att säga dig. - Andrew Williams
Följer ^^
//Förvirrad tjej som älskar glada citroner och sura apelsiner
#3 Vad kul ^^
Naaw, så söta dom är tillsammans ^^
//Förvirrad tjej som älskar glada citroner och sura apelsiner
Hej, det är jag som är Brooke! - Brooke Williams
Vad gör man när en sim brinner? - Andrew Williams
Äntligen var jag klar med mitt skepp. - Andrew Williams
Och hon var lite knasig - Brooke Williams
Jag vet att kapitlets nummer avslöjar innehållet. Men jag avslöjar ju inte allt. - Brooke Williams
Starta ny diskussion