Medan Anam står och pratar med den trevliga maskoten som kom på besök så tänkte jag berätta lite kort om henne.

Hon har egenskaperna ambitiös, aldrig naken, vegetarian, gröna fingrar och god. Anam är en väldigt lugn och vänlig person. Hon vill gärna starta en karriär inom politiken, och hennes dröm här i livet förutom att bli en framstående politiker är att ha en magnifik trädgård, med både frukt och grönsaker och vackra blommor.

Anam är som jag nämnde en ambitiös sim så hon tog direkt saken i sina händer och vandrade bort till stadshuset för att skaffa sig ett jobb. Hon fick ett jobb och är nu beredd på att jobba hårt så att hon så småningom blir en av de främsta politikerna i hela Dragon Valley.

Anam börjar inte sitt nya jobb förrän om några dagar så hon passade på att besöka bokhandeln och köpa en bok om trädgårdsarbete för att lära sig de grundläggande färdigheterna. Utanför bokhandeln stod ett par fåtöljer där Anam slog sig ner och började läsa sin nya bok.

Nu har jag lekt lite med Anams hus och jag tycker att det är riktigt hemtrevligt! Här kommer en massa bilder. Först har vi en bild från utsidan, och sen en bild på insidan uppifrån. Sen hallen precis när du kommer in i huset, hallen från andra hållet, Anams rum, precis utanför Anams rum blickandes mot köket, äta-plats, kök, bättre bild av kök,  vardagsrummet, vardagsrummet från andra hållet.

Anam gick på en lektion i karisma är är nu inställd på att hitta många nya härliga vänner. Det går ganska bra för henne, alla hon möter hälsar på henne med mycket värme och hon känner redan att hon trivs bra i Dragon Valley. Hon stötte även på någon slags demonstration, som hon tyckte att det vore bäst att undvika. (Jag måste bara säga att jag älskar Dragon Valley, har inte spelat här så mycket förut, men den här stan har ju spelets underbaraste NPCs!)

Kvällen kröp på och Anam åkte hem för att sova, förväntansfull över vad nästkommande dag skulle bjuda på.

När morgonen anlände åt Anam frukost och gjorde sig i ordning, sen läste hon en stund innan samåkningsbilden kom och hämtade henne för hennes första dag på jobbet.

Anam spenderade dagen på stadshuset, och hittills trivs hon mycket bra med sitt jobb. När hon kom hem hittade hon ett gäng från och trots att hon var liten trött efter en intensiv jobbdag så satte hon igång att plantera.

Efter en natts sömn och en ny dags jobb så kom Anam hem till plantorna som redan börjat växa till sig. Anam har dock redan börjat känna av att det är lite ensamt att bo alldeles själv, och därför har en härlig liten filur flyttat in. Hans namn är Tigre Jaryap Arieh Fernandez Anderson Al-Akhdar, oftare kallad bara Arieh. Hittills har Anam och Arieh kommit överens alldeles utmärkt, men vi får se vad Arieh ställer till för bus i framtiden!

Nästkommande dag när Anam åkte till sitt arbete så började Arieh äventyra. Han tröttnade snabbt på att leka med sin lilla pappersboll, så han la den ute på gräsmattan. Han gick in i huset igen för att utforska under sängen, men där hittade han ingenting intressant. Då fick han höra tidningskillen som kom med dagens tidning. Det var en jätterolig klösleksak tyckte Arieh, så nu är den snarare konfetti än en tidning. När tidningen log i småbitar på farstutrappen så begav sig Arieh mot staden för att utforska. Efter att ha klöst på ett gäng fåtöljer och blivit matad av en främling så begav han sig hemåt igen.

Anam fick jobba över lite, hon var tvungen att hjälpa till i vallokalen på skolan. När hon kom hem så låg Arieh och sussade sött. (Ja, det står en zombie utanför fönstret haha). Hon fick ett samtal från Aaron Finnigan som hon träffat ett par dagar tidigare. Han undrade om det var okej ifall han kom över, vilket Anam tyckte det var. När Aaron kom över så hade de väldigt trevligt, de småpratade om lite allt möjligt. Kvällen gled framåt och Anam började ana att Aaron var ute efter mer än bara en trevlig pratstund. Efter ett tag så var han alldeles ärlig och berättade att han var intresserad av Anam, och Anam svarade att hon ville lära känna honom bättre innan det blev något mellan dem. Sen hände något väldigt oväntat…

Jo för plötsligt och helt oväntat så förvandlades Aaron till en varulv. Varken jag eller Anam var beredda på det, och stackars Anam blev så rädd att hon kissade på sig. Aaron bad så mycket om ursäkt, han sa att han hade glömt bort att det var fullmåne, och Anam sa (väldigt generat) att det inte var någon fara. Hon moppade snabbt upp pölen och gick för att ta en dusch. När hon kom tillbaka så sov Aaron som en stock.

Anam hade tvekat lite i början, men sen hade hon sovit bredvid Aaron. Han luktade lite konstigt, men hon tyckte ändå att det var ganska mysigt. Arieh hade vaknat i natten men inte varken vetat om eller brytt sig om att en läskig varulv var i deras hus. Istället var han ute och lekte i vattenpölar och när morgonen smög på så träffade han på en kvinna som vaknat ur sin zombietrans och Arieh modigt skrämde iväg från tomten. När Anam vaknade kom hon ihåg att det var slappardagen, och hon var ledig från sitt jobb. Aaron vaknade strax efter Anam och efter att han bett om ursäkt ännu en gång över hur det hade blivit så kom de överens om att spendera slappardagen tillsammans. Medan Aaron gick till badrummet för att fräscha till sig så gick Anam ut i trädgården och gödslade. Plantorna hade verkligen växt en hel del. Arieh var som sagt helt omedveten om vad som hänt kvällen därpå för han sov som en stock, men nu var han pigg och glad och redo att riva sönder dagens tidning.

Aaron hade blivit bjuden på en lyxig fest som han tyckte att de två kunde gå på tillsammans. Det gjorde de och hade mycket trevligt. Medan ingen var hemma passade Arieh på att leka i toalettstolen, ett äventyr som han aldrig kommer glömma. När eftermiddagen trängde på så åkte de tillbaka hem till Anam. Aaron tackade så mycket för dagen och sa att han var tvungen att åka hem men att han gärna ville ses igen snart.

Nästkommande dag så gick Anam till jobbet, och i slutet av jobbdagen blev hon befordrad. Under dagen var Arieh och lekte ute vid floden, vilket han tyckte var roligt (tänkte att ni såklart vill hållas uppdaterade om allt som Arieh gör). Med extrapengarna som hon fick från sin befordran köpte Anam en klösleksak åt Arieh så att han skulle sluta ha ihjäl tidningarna, och så köpte hon lite stängsel till sin trädgård för att den inte skall förstöras av klåfingriga zombies. Vid kvällningen kom Aaron över en liten stund, och de hade det väldigt trevligt (let's leave it at that, behövs inga detaljer) innan Aaron var tvungen att gå hem igen.

Efter en tids illamående och att alla kläder blivit för små så att hon nu bara har en gammal finklänning kvar att ha på sig, så har nu Anam fått reda på att hon är gravid. Beskedet gjorde henne både glad och nervös, att ta hand om ett barn är ett stort ansvar och hon hoppas att hon kan klara av det. Tillsammans åkte Arieh och Anam hem till Aaron för att berätta nyheterna, och han blev mycket glad. (Aarons hus är så sjukt coolt btw).

Från början tänkte jag bara spela runt med Anam och hitta på stojigheter, men jag saknar lite det här med legacy, så det här spelet kommer bli åt legacy-hållet en aning. Det kommer inte vara lika strikt, kommer fuska och sånt men det kommer bli fler generationer (vilket jag inte planerade från början) för jag tycker faktiskt att det är väldigt roligt att spela så!

Arieh och Anam spenderade natten hemma hos Aaron. (Intressant inlägg haha, jag vet inte varför jag måste berätta det, men jag tog bilder så jag vill posta dem men har inget mer än det att skriva om.)

Anam vaknade nästa morgon med väldigt ont i ryggen så hon åkte till spa och fick en massage, på vägen hem stannade hon förbi bokhandeln för att köpa ett par graviditetsböcker att läsa. Hon satte igång med läsningen så fort hon kom hem.

Dagen gick och allt verkade lugnt, fram till på kvällen. Då började Anam känna av saker så hon började vandra mot sjukhuset. Kramperna ökade i styrka under tiden och när hon nådde sjukhusets portar så visste hon att det var barnet som kom. Förlossningen gick bra, det föddes en frisk och kry pojke som fick namnet André Federico Finnigan Fernandez Anderson Al-Akhdar.

Hösten har kommit till Dragon Valley och färgar alla träden gul och orange, och lilla André växer så det knakar varje dag. Avlägsna gamla faster Beata hade fått höra om André och skickade en rolig leksak till honom med posten, en liten docka med namnet Bartholomew.

Anam ringde barnvakten för att någon skulle kunna hålla ett öga på André och sen åkte hon iväg till forskninganläggningen för att lyssna på en föreläsning om trädgårdsarbete som hon tyckte var mycket intressant. Sen tänkte hon att det vore bäst att utnyttja sin mammaledighet till något bra, så på vägen hem stannade hon förbi bokhandeln och köpte en bok om karisma för att förbättra färdigheten då den är väldigt användbar i hennes yrke.

Okej så det här handlar inte längre om familjen Fernandez Anderson Al-Akhdar, det här är nu krig mot barnvakten. För när Anam kommer hem så tar jag barnvaktsoduglingen på bar gärning när han stjäl Ariehs säng! 😮 Bara sådär! 😡 Jag bestämde mig för att lära honom en läxa, så han lär sig att inte stjäla, speciellt inte från mig! Den första bestraffningen är den som visas på bilden nedan, låt oss bara säga att han inte såg ut så när han kom. Sen skulle jag med hjälp av Mastercontroller ta kontroll över honom och ge tillbaka Ariehs säng, men det gick inte. Jag försökte följa efter honom hela vägen till hans hem men när han lämnade Anams tomt bara försvann han helt mystiskt. Jag kunde inte för allt i världen hitta var han bodde, så jag lät Anam sticka iväg så att hon kunde ringa tillbaka honom. Det fungerade, och när han kom tillbaka försökte han stjäla något annat! I Andrés rum mitt framför hans sovande små bebisögon! Har ni hört maken till fräckhet? Det smutsiga odjuret hann dock inte lägga tassarna på något mer, för tragiskt nog så dog han. Bara sådär. Poff.

Så kan det gå, bränd till döds, tänk på din karma i nästa liv barnvakten lilla.

Efter allt drama med tjuven så åkte Anam, André och Arieh hem till Aaron för att berätta om allt som hänt. Efter berättelsen var det sent så åkte Anam och André hem, men de glömde Arieh så han fick stanna kvar hos Aaron. Låt oss hoppas att de kommer på det så Arieh får komma hem till sitt älskade klösträd.

Nu har Arieh också hittat hem och han har nu fått en ny, liknande säng. Det är förstås inte samma sak, men det är ju något i alla fall. Jag tycker det är så sorgligt att en stackars oskyldig varelse som Arieh ska straffas på grund av en annan människas onda natur, det är inte rättvist… 😭

När kvällens mörker sänkte sig över Dragon Valley reste sig fullmånen. Arieh som inte var så pigg på att sova i sin nya säng (… 😢) bestämde sig för att sitta ute och vakta huset. Dock när han satt på framsidan så tog sig en zombie in i en av Anams rabatter (hon hade glömt låsa grinden, ack ack ack) och började äta på en stackars planta.

Nästa morgon så gick Anam ut för att kolla sina växter, som tur var klarade sig plantan som zombien ätit på. Men Anam har lärt sig läxan att inte glömma låsa grindarna i framtiden i alla fall.

Under dagen läste Anam lite böcker, tog hand om André och om Arieh, fixade och donade som hon brukade göra nu under sin mammaledighet. På eftermiddagen kom Aaron över och lekte med både Arieh och med André, och sen hade han och Anam en mysig stund tillsammans. (Jag har börjat fundera på ett sätt att få Aaron att flytta in, utan fusk och utan giftermål. Fusk får jag ta till om jag verkligen inte kommer på någon annan lösning, men jag tror att det borde finnas andra lösningar. Anam är inte alls sugen på att gifta sig, så det alternativet har jag typ uteslutit. Vill inte heller förlora Aarons coola hus, så hur jag än lyckas få honom till familjen (om jag lyckas dvs) så ska jag försöka köpa den tomten också, det går ju så smidigt och bra att ha ett extra hem).

När Aaron hade åkt hem så var det kväll och Anam gav sig på att baka lite våfflor. Allting gick ganska bra tills det var dags för ugnen. Hon höll koll på dem hela tiden, men på något sätt lyckades de ändå brännas. Anam försökte piffa till det med lite örter från sin trädgård. Plötsligt började hon må jätteilla och sprang in och spydde på toaletten. Det var förmodligen på grund av lukten av de hemska våfflorna tänkte hon, och sen rensade hon den smutsiga toalettstolen.

Nästkommande dag var det dags för André att fylla år. Efter en tid med mycket uppassning har André blivit ett småbarn, han är redo att klara sig mer på egen hand och Anam är redo att komma tillbaka till sitt jobb. Anam och André firade lite i trädgården (Arieh var någon annastans och lekte, han verkade inte särskilt intresserad faktiskt). Jag tycker att André är en härlig blandning av Anam och Aaron, han har Aarons ögonfärg och hudton, men Anams hårfärg. Ansiktet tycker jag också att jag ser lite av både Anam och Aaron i.

Aaron hade anordnat en fest för att fira André som skulle vara på eftermiddagen. Innan festen så försökte Anam lära André att gå (med ganska hyfsat resultat, han har en del kvar att lära sig men han har hittills inte skadat sig vilket är väldigt positivt) och medan Anam gick på toaletten så hittade André en rolig leksak att leka med (jag tror den är Ariehs egentligen… well, sharing is caring). Tyvärr missade Anam detaljen att det var en utklädningsfest, så hon och André var de enda som inte var utklädda. Dock verkade inte folk bry sig så det var ingen större skada skedd. Aaron var väldigt glad av att se hur André hade vuxit.

Enligt Anam var festen trevlig men aningen märklig. Aaron hade gjort en mycket god höstsallad som han bjöd på, men festen innehöll andra konstiga saker som en gitarrspelande vampyrvarmkorv och ett par paparazzis. Dock verkade André ha förskräckligt roligt. När festen började dra sig mot sitt slut så fick Anam springa upp till badrummet för att spy och det visade sig att hon är gravid igen. Nu när hon ska återvända till sitt jobb om bara någon dag, livet är visst fullt av överraskningar. Den här gången har hon dock varit väldigt klok och skaffat lite passande kläder så hon slipper gå runt i finklänning under hela graviditeten.

De två åkte hem, och Anam stoppade André i säng, ringde barnvakten och gick till matbutiken. I matbutiken sålde hon alla de frön och frukter och växter som hon samlat på sig under sitt trädgårdsarbetande. Det gav henne ungefär 250 simdaler av att sälja all skörd hon hade i sin katalog (vissa frön har gått åt som gödsel till växterna, till kryddning på brända våfflor och det ligger en del i kylskåpet för nödfall).

Jag har bestämt mig för att göra det till en tradition att ge barnvakterna makeovers. Även om jag tycker att Dragon Valley är den stad med allra bäst NPC-simmar så tycker jag att jag gör samhället en tjänst genom att ljusa upp med lite extra roliga utseenden. Här får ni en bild på kvällens barnvakt, först innan och sen efter. Och var inte oroliga, hon dog inte, hon fick faktiskt sina 75 simdaler i lön som tack för besväret.

André har börjat leka en hel del med Bartholomew som han har blivit väldigt förtjust i. Anam tar vara på tiden som André är upptagen att leka på med att läsa lite böcker om trädgårdsarbete, karisma och graviditet.

Anam bestämde sig för att testa på matlagning en gång till. Det sägs ju att övning ger färdighet, men i det här fallet tror jag det kommer behövas en hel massa övning. Tortellini med ostsås skulle hon laga, och tyvärr lyckades hon bränna den också. Well well, hon åt den ändå även om den inte smakade förträffligt. Sen var det dags för André att gå och lägga sig. Han såg fram emot att vakna upp nästa morgon och leka ännu mer med Bartholomew.

Anam började få värk i ryggen igen så hon gick för att få en massage, och självklart kom då barnvakten. Jag har förstått nu att samma barnvakt kommer varje gång, så därför fick jag göra en ny makeover på samma barnvakt. Nästa gång hon kommer så får hon sin tredje makeover och sen får hon tyvärr lämna oss, det går bara att göra om samma sim så många gånger innan det blir tråkigt. Vi vet ju hur hon såg ut innan, men det kommer ändå en innanbild, och sen kommer efterbilden (ja hon har en mustasch och ja hennes kroppshår är rosa).

Morgonen rullade på, Anam kom hem och barnvakten gick. Anam var hungrig så hon tvingade i sig lite av 'maten' som hon lagat tidigare. Sen gick hon ut och fixade lite i trädgården, hon hittade till och med lite vildblommor som vuxit upp i gräsmattan.

När den sena eftermiddagen anlänt var Anam trött och ville gå och lägga sig, men det ville inte ödet. Hon hann inte lägga sig ner i sin säng innan det var dags för henne att föda ett barn. Hon ringde till barnvakten, och gick mot sjukhuset. Efter en lyckad förlossning föddes en liten flicka som fick namnet Rey Mia Elena Finnigan Fernandez Anderson Al-Akhdar.

Samtidigt där hemma.

Barnvakten kom, det var inte länge sen hon var på besök sist, men nu var det dags igen och sorgligt nog var det det sista besöket hon gjorde hos familjen. Det var dags för hennes tredje makeover och den här gången kände jag att jag ville hedra henne. Jag har alltid känt det som att hon är en sjöjungfru fast på torra land och hon har alltid velat komma tillbaka till det eviga havet, därför fick hon en utstyrsel i den stilen. Hon fick de där typiska förföriska dragen som en sjöjungfru har och en smidig och elegant stjärtfena. Sen återförenades hon med den enorma oceanen som vi kallar dödens rike. Död av uttorkning, som en sjöjungfru som varit i solen alltför länge. Vi kommer alltid minnas dig barnvakten, en av många barnvakter men unik i ditt slag. Vi kommer minnas ditt mod, ditt goda hjärta, din entusiastiska inställning till förändring, ditt ansvarstagande och all den glädjen som du har bringat till våra liv. Tack för allt Barnvakt nummer 2, vila i stillsamhet.

(Och ja, hon fick sin sista lön, vi är ju inga barbarer heller).

Nog med sörjande tycker jag, nu ska vi fokusera på det glada, nämligen att lilla Rey har kommit till världen. Efter lite ombyggning på tomten så har nu André och Rey ett rum som står en bit bort från det större huset. Jag tror att det är en bra idé, sen när de blir äldre kan det skjulet byggas så de har varsitt eget rum där inne. 

Aaron var med under förlossningen och följde med hem till Anam, där han blev tillfrågad att sova över. Medan Anam försökte få André att somna så tänkte Aaron vara hygglig och laga diskhon som var trasig…

Den första snön föll över Dragon Valley den natten, och två trötta föräldrar sov sött. (Det gick jättebra för Aaron med diskhon btw, den är som ny igen!)

När Anam och Aaron vaknade tidigt nästa morgon så tog de steget att flytta ihop. För att få allting att fungera var de tvungna att 'gifta sig', så det blev en liten ceremoni mellan bara de två i köket och sen åkte Aaron hem för att hämta lite saker som skulle flyttas över. Att fuska in Aaron i hushållet kändes inte rätt, vilket är konstigt med tanke på hur mycket jag fuskar i mitt spelande, så det fick bli såhär och det känns helt okej. De har kvar sina gamla namn, inget fufflande hit och dit med efternamnsbyte och sånt, nej tack. Aaron äger fortfarande sitt coola hus. Allting fungerade tycker jag, så nu får vi se vad som händer när hela familjen bor tillsammans.

Även om familjen nu har tillgång till två hus så trängs de alla på samma tomt och det trivs de bra med, alla är glada och nöjda med att Aaron har flyttat in (tom jag känner mig nöjd med hur det blev). Eftersom Aaron nu bor närmare barnen kan han ta mer ansvar i att ta hand om dem, vilket gör att Anams axlar lättas lite. Under dagen lekte Aaron med barnen och sen när natten kröp på så steg också den illavarslande fullmånen…

Aaron sprang, han sprang så långt bort han kunde för han visste att när han såg månljuset så fanns det ingen återvändo. Han stannade tvärt och han kände hur monstret i kroppen började ta över och han hoppades av hela sitt väsen att han hade kommit långt nog, för sen blev allt svart.

Ylande, gläfsande, hårig och hårresande motbjudande härjade han runt i staden den natten, men när han vaknade upp så mindes han ingenting av det. När den fulla månen gett sig av blev han sig själv igen och han vaknade omringad av kall, ogästvänlig snö. Vid varje fullmåne hände samma sak, och för varje gång förlorade han alltmer kontroll och för varje gång växte han sig allt starkare. Han livnärde sig, ofrivilligt, på oskyldiga simmar. Det var därför han hade flytt, flytt från platsen där de han höll kära höll till. Om han hade skadat Anam, André eller Rey så hade varje andetag han andats i fortsättningen känts som sylvassa knivar. Inte kunde han leva såhär, han kunde inte fortsätta på det här viset, men vad hade han för val. Det finns ett sätt viskade en röst i hans inre, och viskningen växte till ett hopp. Ett glödande hopp om att han kanske skulle kunna få leva ett vanligt liv.

När han såg sig omkring såg han Anam komma rusandes i hans riktning, och hoppet som innan var en glöd var nu en eld. Och det var mer än bara ett hopp, det var beslutsamhet. Han var tvungen att göra det för dem, de han höll av. Anam började prata om hur orolig hon hade varit och hur hon hade letat hela natten, och Aaron berättade hela historian för henne in i minsta detalj fram till beslutet som han nu skulle fatta. Han skulle bli av med förbannelsen, av med varulvsförbannelsen en gång för alla. Och Anam sa åt honom att göra allt han bara kunde men han fick lova att komma tillbaka till dem så fort han kunde. Han sa att det inte fanns ett löfte i hela världen som han hellre gett henne än det, och sen gav han sig av.

I Aarons frånvaro sysselsätter sig Anam med (förutom att ta hand om barnen förstås) att spendera tid med Arieh som av Anam blivit lite ouppmärksammad då hon haft fullt upp med partnerskap och föräldraskap. Arieh är en tuff katt så klara sig själv klarar han utan problem, och barnen tycker han är roliga att busa med emellanåt. Men trots allting så kan Arieh inte förneka att han uppskattar att få lite extra uppmärksamhet av Anam. Förutom dessa saker så fördriver Anam tiden med att läsa om trädgårdsarbete (då hon inte kan arbeta praktiskt på grund av kylan) och prata på telefon med bekanta.

Rey Mia Elena fick också en märklig liten docka av avlägsna faster Beata. Den här dockan heter Ramanan och är mycket läskigare än Bartholomew. Ramanan flyttar på sig hela tiden men så fort jag vänder kameran mot honom så står han plötsligt stilla, och istället för att stå normalt stilla så står han stilla med en läskig blick. Jag är rädd för honom, allvarligt talat, men vi får hoppas att han och Rey blir bra vänner i alla fall… Familjen har nu också flyttat in en bekväm fåtölj i barnaskjulet så Anam behöver inte springa fram och tillbaka utan kan lugnt läsa sin bok men ha ett öga på barnen på samma gång.

Efter ett och ett halvt dygn återvände Aaron, förbannelsefri och lyckligare än någonsin. Ingen av barnen har hittills visat några 'symptom' av varulvighet och vi alla hoppas på att de inte utvecklar några i framtiden (speciellt jag, för oplanerade varulvar i familjen är inget jag orkar handskas med). Anam och Aaron hade en fin liten återförening i trädgården!

Under natten sov alla utom Arieh. Utåt ser han ut som en självsäker äventyrarkatt som inte behöver någon annan än sig själv, vilket är sant, men det finns mer än så i honom. Han är faktiskt väldigt stolt och glad över de han kallar sin familj. Därför vaktar och vakar han inatt över de han håller av när de vilar sina trötta kroppar och sinnen.

Morgonen kom som med en kullerbytta in över staden och det var dags för Aaron att komma tillbaka till sitt jobb, efter lite föräldraledighet, giftermålsledighet, och varulvsförbannelsebliavmedledighet så är han redo att ta sig an nya utmaningar. (Aaron gör sjuka stålar på sitt jobb som VD på ett handelsföretag, att få med honom i hushållet var inget annat än en fantastisk idé). Anam har börjat längta tillbaka till sitt jobb, men hennes ledighet varar ett par dagar till. (Btw så förstår jag inte varför Anams ledighet har varit så lång… föräldraledighet + föräldraledighet + äktenskapsledighet. När jag tänker efter så kanske inte Aaron fick någon föräldraledighet eftersom han inte var med i samma hushåll som barnen när de kom. En annan sak jag inte förstår är varför Aaron åker bil till sitt jobb när det bokstavligt talat ligger precis bredvid familjens hus. Well well.)

Efter jobbet fick Aaron ett ryck och skaffade en tatuering. Inte någon liten heller, utan en bamsetatuering över hela ryggen. Familjen reagerade på olika sätt, André tyckte att den var häftig, Anam sa att den fick honom att se kriminell ut men om det gjorde honom lycklig så… och Rey storgrät för hon hade bajsat på sig, igen.

Det var en händelserik kväll hos familjen, förutom födelsen av Aarons tatuering så var det också dags för Rey Mia Elena att fylla år! Hon har inte fått uppleva så mycket som en bebis (jag tänker på barnvakter) men det betyder bara att hon har mycket att se fram emot som småbarn! Jag skrev när André blev småbarn att han hade ärvt Aarons hudton men jag måste ha blundat eller något för så är inte fallet. Aaron är typ blek olivgrön och Anam är lite gullimegrönish, men båda barnen är en helt annan slags grön och jag förstår inte vart den kommer ifrån. (När Lala (gul) och Moo (orange) fick sitt andra barn för länge länge sen i en av mina legacys så blev han också grön ju… Slutsats: genetik och logik hänger inte ihop i Sims.)

Nog om det. Liksom André så har Rey fattat tycke för gåvan som hon fick av Beata nu när hon vuxit och har börjat leka med den. Jag är dock fortfarande skiträdd för den, för inte bara de läskiga sakerna den gjorde innan när Rey inte lekte med den men nu har den börjat skrämmande ljud också. Jag är allvarlig, nästan varje gång jag flyttar in kameran i barnaskjulet så gör han ett ljud som låter som någon slags alienrymdskepp. Jag vet inte hur länge den där dockan kan stanna i hushållet om den ska hålla på så…

Nästkommande morgon åkte Anam, Aaron, Arieh, André, Rey, Ramanan och Bartholomew till Aarons hus för att ha en mysig dag tillsammans. Medan Aaron tog ett bad och Anam läste en bok om matlagning som hon hittat i Aarons bokhylla, så lyckades småbarnen och Arieh ta sig upp på vinden.

Vinden var mörk, läskig och full av skrämmande prylar, så det mest logiska att göra är förstås att ta fram sina dockor och börja leka. (Det var faktiskt rätt smart av dem ändå, för de där lamporna på dockornas huvud lyste upp en aning). Arieh däremot var förnuftig (eller dumdristig, beror på hur en ser det) och tittade runt. Sen hände något rysligt. Rummet blev mörkare och saker fick ett konstigt sken och så ser jag hur Ramanan står och skrattar ondskefullt. Jag ska inte ljuga, jag trodde att barnens sista stund var kommen, men som av ett mirakel så kom Aaron klättrandes upp för stegen och allt blev som vanligt. Barnen verkade inte särskilt påverkade av händelsen, men stackars Arieh var livrädd.

Den där dockan är ond och jag vill bränna upp den, men Rey Mia tycker mycket om den… hua vilket dilemma.

Nog med skräck och rysligheter, dags för familjen att ha en mysig stund i trädgården. Aaron berättade om vinden för Anam, han hade samlat på sig massor av märkliga saker under resor som han varit på. Han nämnde också att han kände en snubbe i Al Simhara som kunde ordna en billig resa dit om de behövde semester någon gång, men det fick bli vid en annan tidpunkt för nu skulle de njuta av snön. De vuxna byggde en snögubbe medan de små (Arieh räknas in där) nyfiket tittade på.

Aarons hus har rustats upp så att familjen kan stanna över för natten. Två spjälsängar och en kattsäng ställdes ut. Den ena spjälsängen kommer dock inte användas så mycket då André snart fyller år, men jag kommer spara den för framtida ungar för båda spjälsängarna är dösnygga tycker jag. Jag har också äntligen hittat ett sätt att få Rey att tänka på annat än den där hemska dockan, hon har nämligen upptäckt xylofonen, en fantastisk sak som gör ljud ifrån sig om en slår på den! 

När kvällen kommit så skulle Anam laga mat, och vi känner ju Anam, maten blev bränd. Anam är en mycket ambitiös sim och även om matlagning inte är hennes största passion i livet så tänker hon inte låta sig besegras av något så litet som sönderbränt bröd. Därför gjorde hon ett nytt försök och fick fram ett par perfekta gylenbruna mackor. Way to go Anam! Aaron hade sönder handfatet så han fick reparera det, vilket gick bra. Jag blir alltid orolig när simmar ska reparera saker, men Aaron verkar inte ha några problem med att liksom låta bli att få en elchock och dö.

När morgonen kom åkte Aaron till jobbet och resten av gänget åkte hem. Men nu är det såhär att jag har hemska nyheter.

Bartholomew är borta, han är helt puts väck borta från jordens yta. Jag har letat på båda tomterna både i byggläge och i boendeläge, minst 10 gånger på varje, jag har kollat i alla simmars kataloger men han finns ingenstans. Jag blir så sjukt upprörd för det förstör alla planer jag hade med den här familjen, dvs jag kommer behöva tänka om allt. Jag hatar mig själv och hatar sims, varför behövde detta hända? Att gå tillbaka till min säkerhetskopia går inte heller, för där är inte ens Rey född än och jag tänker inte förlora alla dessa framsteg. Om det ändå kunde varit Ramanan som försvann, men nu var det den snälla dockan. Gah jag blir galen…

I alla fall fick Anam åka tillbaka också och leta efter Bartholomew, utan framsteg såklart. Då kom en barnvakt hem till barnen, hon dog av mänsklig staty och hon fick betalt, detta var innan jag insåg hur borta Bartholomew var, om jag hade vetat det hade barnvaktens öde varit alldeles obarmhärtigt. Nu ska jag gå och gråta eller någonting, dumma Bartholomew han har förstört allting.

När eftermiddagen rullade på fyllde André år och blev ett barn, vilket säkert var roligt för honom men för mig känns allting tomt utan Bartholomew. André insisterar på att det inte spelar någon roll, att Bartholomew bara var en fånig leksak och att det är töntigt att leka med leksaker, men jag misstänker att han inte är 100 % ärlig då han smyger iväg och försöker upptäcka olika slags elixir, kan det vara ett elixir för att få tillbaka Bartholomew han är ute efter?

Hela eftermiddagen stod André vid bänken, och även om jag inte vet säkert om det är på grund av Bartholomew han gör det, eller om han bryr sig om Bartholomew och så vidare, så känner jag mig jätteskyldig. Jag har gjort lite research på det här med försvunna låtsaskompisar och det är tydligen ett ganska vanligt problem. Suck. Jaja, jag har i alla fall haft tid att komma på nya planer så det är dags att sluta grina och fortsätta som vanligt.

Bänken som André använder står förövrigt på Aarons tomt, så innan det blev för sent åkte André hem igen och lekte lite med Rey.

Under natten kom våren, och efter flera dagar med ett tjockt snötäcke började snön tillslut smälta. Anam och Aaron bestämde sig för att ta vara på det härliga vädret och satt ute och läste större delen av dagen. André vaknade inte förrän sen förmiddag, och då tog han sig till Aarons hus för att fortsätta mixtra med sina elixir. Han stod där några timmar men sen började det regna och bli mörkt så han tog sig hem igen. Trots att han vaknat för bara några timmar sen så gick han och la sig tidigt för att vara redo för första skoldagen dagen därpå. Nästkommande dag är det också dags för Anam att äntligen komma tillbaka till sitt jobb!

När morgonen kom så kom också skolbussen och det var dags för Andrés första skoldag. Aaron åkte till jobbet som vanligt och Anam åkte till jobbet tillslut igen efter en lång semester, beslutsam att jobba hårt.

När alla hade åkt så kom en barnvakt för att se efter Rey. Det här är barnvakt nummer 4 tror jag, och jag tycker att makeovern blev riktigt bra, det blev en söt liten barnvakt. Olyckligtvis dog barnvakt nummer 4 av gelébönsdöden. 😕

(Okej alltså det här skulle jag skrivit för en vecka när det hände men jag glömde göra det och nu har jag typ glömt vad som hänt men jag gör ett försök).

Aaron och Anam var i alla fall slitna när de kom hem efter en hård dags jobb så de åkte iväg till spat för att få en massage tillsammans. (Då kom det förstås en ny barnvakt och av någon anledning har jag tagit en bild av honom men ingen efterbild och jag har inget minne av en makeover på den barnvakten, jag vet inte om han kanske fick gå hem utan en makeover eftersom jag precis gjort en annan barnvakt. Jag är osäker, men vi får se sen när jag öppnar spelet om en stund).

Efter skolan åkte André tillsammans med sina tre nya vänner hem till en av dem. Hittills tycker han om skolan för han har inte brytt sig om utbildning utan bara träffat kompisar. En förändring på det, även om kompisar är bra, skulle vara att föredra. 

När Anam och Aaron kom hem så tog Anam hand om trädgården då hennes plantor äntligen tinat. När André kom hem från sina kompisar så städade han toaletten, diskade och tog ut soporna och längtade redan till nästa skoldag.

Barnvakten som kommit när Aaron och Anam åkte till spat hade som jag misstänkte fått överleva. Nästa dag när André, Anam och Aaron åkte iväg kom då barnvakten igen och fick en makeover. Jag vet inte om han har dött än, får kolla det när jag startar spelet. 

Jag vill be om ursäkt för att jag uppdaterar så lite, jag har massor att göra just nu som jag prioriterar framför Sims, men jag har inte tappat min Simslust än så när jag har tid kommer jag fortfarande spela och uppdatera tråden.

När Aaron kom hem så dog barnvakten tragiskt nog av en elchock. När Anam lämnade sin arbetsplats en timme senare hade hon blivit befordrad, men ambitiös som hon är valde hon att istället för att ta det lugnt en stund nu efter befordran att gå ut på stan och prata med folk för att dels öka sin karismatiska färdighet och dels för att få folk intresserade i politik.

André tog med två av sina kompisar hem då hans tredje kompis var sjuk i influensan. Philip ville göra läxan innan de började leka, men André och Antony tyckte att det var jättetråkigt så de hade kuddkrig medan de väntade på att Philip skulle bli klar med läxan. När Philip blivit klar tog han på sig en hjälm och föreslog att de skulle gå ut och tävla i cykling.

Det blev ingen cykeltävling då Antonys mamma ringde och sa att det var dags för honom att gå hem, och Philip gick också hem samtidigt då de alla höll med om att det började bli sent. 

Under natten när resten av familjen sov så satt Rey Mia på golvet och lekte med olika leksaker, Ramanan kunde hon inte hitta för den har Aaron beslagtagit. Inte av de skäl som jag hade beslagtagit den för (nämligen att den är en demon förklädd i dockkropp) utan för att han inte ville att Rey skulle slarva bort den nu när hon är så liten för han märkte hur ledsen André blev när Bartholomew försvann.

Under natten kom även en tvättbjörn på besök och välte så vänligt soptunnan så att det fanns sopor över hela tomten. En stund senare upptäcker Tigre Jaryap Arieh röran och måste självklart leka i den och göra det ännu värre. Ack ack ack.

Tidigt på morgonen gick Anam upp och tog hand om sin trädgård där alla plantor växer så det knakar. (I bakgrunden kan ni se Ariehs lilla grotta som han haft ett tag och använder när han känner för att sova utomhus).

Familjen har nu också införskaffat sig en trädkoja, som André framförallt är jättesugen på att leka i när han kommer hem från skolan nästa dag.

Nästa morgon vaknade André ganska tidigt och bestämde sig för att flytta sin kemibänk från Aarons tomt till tomten där familjen bor och han blev så uppslukad av sina elixir att han missade bussen till skolan. Han missade faktiskt hela skoldagen. Om hans föräldrar får reda på detta ligger han i mycket trubbel. Dessutom har föräldrarna till André Federicos kompisar börjat prata om att han är en dålig förebild för deras barn. Att deras barn slarvar med läxorna på grund av André. Visst är det så att André under hela skolgången hitintills har slarvat med läxorna, men har det smittat av sig på hans kompisar? Pfft, att barn skulle imitera varandras dåliga beteenden har jag aldrig hört tidigare, det låter högst osannolikt!

I vilket fall bestämde sig André Federico för att spendera natten i trädkojan. Rey Mia Elenas födelsedag närmar sig också med stormsteg och Anam och Aaron har börjat planera en resa till Al Simhara för hela familjen efter att Rey fyllt år.

Kommande dag var Kärleksdagen vilket betyder ledigt från skola och jobb. André Federicos frånvaro från skolan dagen innan gick också förbi obemärkt, så på förmiddagen åkte han iväg för att träffa sina kompisar och då det regnade underhöll de sig inomhus men när solen kom fram så gav de sig av till stadens pool.

Anam spenderade dagen med lite skön läsning medan Aaron fick springa mellan det stora huset och barnens lilla hus för att ta hand om Rey Mia samt att laga mat, städa och försöka få in lite läsning han med.

André och hans vänner stannade vid poolen till sent på kvällen. I början fick André övertala de andra pojkarna att strunta i att göra läxorna i omklädningsrummet och ha kul istället, de var ju ändå lediga idag. Senare på kvällen kom en annan kille från skolan som satte sig och gjorde sina läxor vid en av borden intill poolen. André och hans gäng började reta killen och det hela slutade med att killen gav sig av. Varför gänget kände behovet att reta iväg den stackars killen är ett mysterium, men det är väl det klassiska att visa sig cool med sina vänner. Suck.

På kvällen var det dags för lilla Rey Mia Elena att fylla år. Hon är nu ett barn och är spänd på att se vad livet i det här stadiet har att erbjuda.

När Anam och Aaron lämnade rummet för att laga lite middag så hände något märkligt. Det var nämligen så att Ramanan också fyllde år och blev ett barn. Han kan nu röra sig och prata så Rey har alltid någon att umgås med. Dock verkar ingen annan kunna se honom så Rey tänker att det är bäst att inte prata om det ifall de andra skulle tro att hon var galen.

Familjen har nu även börjat planera en resa till Al Simhara lagom till Aarons födelsedag om ett par dagar!

Jag tänkte att det vore roligt att få reda på lite mer om familjen och jag kommer därför skriva om alla fyras egenskaper, favoriter osv samt att posta bild på allas vardagskläder, finkläder och idrottskläder.

Anam Ekaterina Fernandez Anderson Al-Akhdar

Egenskaper: God, Vegetarian, Aldrig naken, Ambitiös, Gröna fingrar

Stjärntecken: Kräfta

Favoriter: Kinesisk, Fruktparfait, Gul

Aaron Finnigan

Egenskaper: Ambitiös, Virtuos, Atletisk, Tursam, Vänlig

Stjärntecken: Skorpion

Favoriter: Pop, Kakor, Skär

André Federico Finnigan Fernandez Anderson Al-Akhdar

Egenskaper: Ensamvarg, Älskar värmen, Atletisk

Stjärntecken: Våg

Favoriter: Latino, Limepaj, Svart

Rey Mia Elena Finnigan Fernandez Anderson Al-Akhdar

Egenskaper: Klumpig, Vänlig, Lättsovare

Stjärntecken: Vädur

Favoriter: Kinesisk, Shawerma, Irländskt grön

Jag har funderat på att skapa en blogspot sida för att skriva om familjen Fernandez Anderson Al-Akhdar och de andra familjerna jag spelar på (spelar mest på den här) så som jag gjort med projekt för i tiden. Anledningen är att jag tycker det är väldigt kul att fixa med blogspot-sidor och jag tror att jag kanske kommer skriva lite mer intressant på en sådan sida (mer historie-aktigt, lite som det jag skrev kring Aarons varulvighet). Men jag är tveksam på grund av anledningen att det känns som att jag kommer bli ännu sämre på att uppdatera då, det tar lite mer tid att skriva ett inlägg där än här i iFokus. Sen är också frågan om jag ska skriva längre inlägg kring flera händelser eller bara korta så som jag har gjort här i tråden. Jaja, om någon har några åsikter kring detta får ni gärna berätta, tills jag kommer fram till något fortsätter jag uppdatera här i tråden! (Även om jag skapar en blogspot-sida i framtiden kommer jag ju fortfarande posta här med en länk till det jag skrivit. Ska vara tyst nu, det blir lätt en massa babbel föråt haha)

Det hade börjat snöa lite lätt när familjen nästa morgon gav sig av till Al Simhara. De ska stanna tre dagar på sin lilla semester. När de anlänt och gjort sig hemmastadda i lägret gav sig Anam iväg till den lokala marknaden där hon köpte spännande kryddor att använda i matlagning och en massa frukt och växter både till att äta och till att plantera i sin trädgård.

Rey Mia Elena var lite ledsen att inte Ramanan fått följa med, men hon var ändå spänd på att få upptäcka massa häftiga gravkammare och andra saker som finns här i Al Simhara. André och Rey satte genast igång att utforska en liten gravkammare intill lägret. Det tog ett par timmar och de hade väldigt roligt. När de kom upp igen hade det börjat mörkna och de hittade Aaron som satt och läste vid en brasa och blev ivriga att få visa alla fynd de funnit.

Aaron blev imponerad av fynden som barnen gjort i kammaren och bestämde sig för att han själv nästkommande dag skulle ge sig av och utforska en gravkammare. 

När Anam kom hem satte sig familjen ner vid lägrets matbord och åt av lite av maten som hon köpt med sig från marknaden. Resten lades i kylskåpet. Efter maten lekte barnen en stund i sanden och byggde sandslott innan hela familjen gick och la sig för natten i ett par tält.

Det de inte visste var att någon av personerna de delar läger med är en kallblodig tjuv. Det börjar med att kakorna försvinner och under nattens gång när familjen sussar sött i sina tält töms sakta men säkert hela kylen på mat så när morgonen glider in står den helt tom. (Jag skojar inte, någon skitstövel i lägret stal all maten som Anam lagt i kylen! Tyvärr vet jag inte vem det är annars hade jag gjort något åt det på ett eller annat sätt…)

Nästa morgon gav sig mycket riktigt Aaron av på äventyr. Han åkte till den stora sfinxen och tog sig genom massa fällor och kluriga gåtor samt hittade en massa gömda skatter som han plockade på sig. Han fick ta sig genom både eld, vatten och jord och massa annat galet för att ta sig till kammarens slut. Det tog hela dagen och hela natten. Efter det var det bara en dag kvar av semestern och även om det inte riktigt blivit så mycket av en familjesemester så var Aaron glad över att han utfört sitt äventyr för han hade fått med sig mycket guld och glitter från den farliga kammaren,

Under tiden då Aaron var iväg, det vill säga hela dagen, så tog Anam med barnen in till centrum för att de också skulle få uppleva den mysiga marknaden hon varit på föregående dag. Dock blev Anam uppdragen i en affär med en snubbe som sålde souvenirer och böcker samt att hon skulle handla lite mer mat eftersom den andra blivit stulen, åtminstone köpa tillräckligt så att de hade att äta resten av resan.

När Anam var upptagen utforskade barnen torget och hittade något som de blev ytterst exalterade över. Ett rum fyllt av hö och halm. De spekulerade en stund kring vad som bodde där inne. Sen kom den exalterande biten, nämligen att djuret vars hem de befann sig i kom tillbaka hem och de blev goda vänner med henne. De träffade även mannen som såg efter henne som sa att han desperat försökte bli av med henne, men det var ingen som ville ha henne trots att han nu erbjöd sig att ge bort henne gratis. 

Det är inte klurigt att lista ut att barnen gjorde affärer med mannen och att de nu stod som ägare till ett djur som de på något sätt skulle få med sig hem till Dragon Valley nästkommande kväll. De kom överens med mannen att hon skulle få bo kvar där hon bodde tills familjen skulle ge sig av nästa dag, då skulle de komma och hämta henne om de bara kunde lyckas övertala sina föräldrar. De satte sig ute i torgets lilla trädgård och kom upp med en plan medan mörkret föll och Anam slutförde sina affärer. De skulle alltså övertala Aaron först när han kom tillbaka, han skulle vara den svåra nöten att knäcka så om de kunde övertala honom var saken klar.

När Anam Ekaterina hade handlat klart och Andrés och Reys plan var färdig gav de sig av tillbaka till lägret och gick och la sig för natten. När de vaknade tidigt nästa morgon var Aaron fortfarande inte tillbaka vilket gjorde Anam orolig. Men barnen lugnade henne under frukosten och sa att det inte var någon fara. De föreslog också att de kunde ge sig av för att bada i havet vilket de inte gjort än. När Aaron fortfarande var borta kunde de inte genomföra sin plan ändå så de kunde lika gärna njuta lite av havet. Anam gick med på deras förslag och lämnade en lapp som Aaron skulle se om han kom hem.

Så bar det av mot havet för Anam och barnen. En stund senare kom Aaron tillbaka till lägret och då var det ingen där, men han såg lappen och lyckades hitta resten av familjen vid havet. Så spenderade dem resten av sin semester tillsammans på stranden, Anam läsandes en bok och de andra tre simmandes i havet.

När familjen kom tillbaka till lägret efter sin dag vid havet så hade det börjat mörkna och det var dags att göra sig i ordning för att åka hem. Aaron var på ytterst bra humör efter att både ha hunnit med utforskande vilket resulterade i massa funna skatter samt kvalitetstid med familjen under semestern, så på något magiskt vänster lyckades barnen övertala honom att de skulle ta med sig sin nya kompis hem.

Det blev en märklig hemresa och en del irriterad flygpersonal, men tillslut lyckades alla fem individer komma fram till Dragon Valley. Alla skatter som barnen och Aaron hittat lämnades på Aarons vind och Tigre Jaryap Arieh sov i sin säng när familjen anlände vilket han förtjänade efter att flitigt ha vaktat huset medan de varit borta. Och på så sätt kom tillslut Aaron, Anam, Rey och André hem tillsammans med familjens senaste tillskott… En zebra!

Zebran Zoelle Di Yadira har fått flytta in hos familjen och barnen är utom sig av glädje. Detta kräver stora förändringar när det kommer till husrum, det är alltså dags för renovering! Barnen har inflikat lite sådär elegant att om de ändå ska renovera kan de göra plats för ännu fler djur. Anam Ekaterina tycker om djur och natur vilket leder till att de tre tillsammans kanske lyckas övertala Aaron att det borde skaffas fler djur. I vilket fall kommer det se ut som så att familjen kommer bo under jord, i en källare. Ovanför mark kommer bara finnas ett litet hus som innehåller trappan ner till boendeområdet. Uppe på tomten kommer det finnas plats för Zoelle Di Yadira och eventuella andra djur samt en stor trädgård med vackra blommor och smarriga frukter för Anam att ta hand om.

Eventuellt kommer även Aarons gamla hus att renoveras och därmed användas lite mer. Det är det coolaste NPC huset jag har sett men vi får se om det kanske blir bra med renovering även där. I skrivande stund är källaren där familjen ska bo klar i alla fall men det finns en del jobb kvar på trädgården så jag kommer avvakta med att visa upp allting tills den är klar.

Rey Mia Elena är glad att vara hemma även om resan har varit fantastisk. Hon är glad att träffa Ramanan igen samt taggad på all renovering som pågår. Barnen kommer fortfarande dela rum, men huset är over all större och det är ju mysigt att de inte bor i separata hus längre haha. 

Dagen efter familjens återkomst hem var det dags för Reys första dag i skolan. Hon tyckte det var väldigt kul och när hon kom hem satte hon sig på sitt och Andrés rum och började skriva på en bok på datorn. Samtidigt börjar Andrés slappa attityd mot skolan betala av sig, hans betyg sjunker för var dag vilket säkerligen kommer skapa mycket problem för honom. Han håller fortfarande på en del med sin kemibänk men han verkar ha förlorat allt hopp om att kunna återfinna sin käre vän och har börjat intressera sig mer för idrott. Han verkar börja släppa Bartholomew allt mer och överväger till och med att börja med en sport efter skoltid med sina vänner.

Renoveringen går framåt, trots att trädgården är under uppbyggnad så tycker barnen om att vara där och umgås tillsammans med Zoelle Di Yadira och Arieh och även hönorna och kossorna, för ja såna har det flyttat in också. Barnen fick sin vilja igenom och familjen består nu av både människor, kossor, hönor, en zebra, en katt och även en filur som jag hållit hemlig som jag ska berätta mer om om bara ett ögonblick.

Anam, Aaron, André, Rey och Ramanan bor alltså numera under jord. De spenderar ju en hel del tid i den ofärdiga trädgården men kök, badrum, sovplatser och allt sådant finns i källaren. Uppe på tomten bor zebran Zoelle Di Yadira, de tre kossorna som inte har några namn för tillfället samt en hel del hönor. Tigre Jaryap Arieh har sovplats och tillgång till lek både uppe och nere så han bor lite på båda ställen. (Han har fått ett nytt lek-torn vid sin grotta där uppe som han älskar att leka i!) Det är främst barnens uppgift att ta hand om alla nyinflyttade djur då allt var deras idé, men Anam tar också mycket av ansvaret då hon tycker mycket om att varva sitt arbete i trädgården med att umgås med och ta hand om djuren. Hon har även börjat försöka sig på att förbättra sin matlagningsfärdighet vilket behövs så hon tycker om att laga mat men har för tillfället svårt att laga den utan att bränna den. Aaron är i dagsläget mest intresserad av den atletiska färdigheten, händiga färdigheten och även matlagningsfärdigheten han också.

Nu till hemligheten jag pratade om! Det är nämligen så att det finns en medlem av familjen som inte riktigt presenterats här i tråden. Hon har funnits med familjen nästan lika länge som Arieh. Nämligen Bambina Hjort! Det hela började som så att Bambina besökte familjens tomt en hel del och någon dag la jag till henne i hushållet med Mastercontoller bara för att se om det fungerade. Ni ska veta det att Bambina är inte med i hushållet på samma sätt som till exempel Zoelle, för jag kan inte styra Bambina. Hennes porträtt finns med bland de andras, så jag kan se om hon är ledsen eller glad och om jag högerklickar kan jag även se vart hon är. Så familjen har egentligen ingen riktig relation till henne men jag har verkligen fäst mig vid henne och älskar att kunna klicka på hennes porträtt för att se vad hon håller på med, och hon kommer fortfarande ofta och hälsar på på tomten. Alltså tar hon inte mycket plats i hushållet, hon har ingen riktig del i historien, men hon har synts på en hel del naturbilder och hon är ett sånt gullegryn så jag tyckte hon förtjänade att presenteras här i tråden när vi ändå talade om alla olika djur som är en del av familjen.

Så var det dags för Aaron att fylla år! 3 dagar har gått sen familjen kom hem från sin resa, renoveringen av tomten är i full gång och nu har Aaron blivit vuxen och med det har han även fått en medelålderskris. 

Medelålderskrisen för Aaron verkar som för många andra innebära att han vill ändra på sitt utseende. Han kom på den briljanta idén att färga sitt hår (utöver det att hans garderob fått en drastisk förändring). Anam försökte prata honom ur den här galna planen men han var fast bestämd att färga sitt hår. Han ville ha förändring!

Så på morgonen den fjärde dagen efter hemkomsten gick Aaron in med sitt nya utseende i matsalen där alla satt samlade och åt frukost. Han hade fyllt år sent föregående kväll när barnen låg och sov. När Anam inte lyckades övertala honom om att strunta i att färga håret så gick även hon och lade sig så Aaron tillbringade natten med att färga sitt hår i fred och han var mycket nöjd med resultatet. När han nu gick in i matsalen fick de andra tre anstränga sig för att inte fnittra, de tyckte inte att det såg riktigt lika coolt ut som Aaron gjorde utan snarare lite galet. Det viktiga tyckte de ändå var att Aaron var nöjd själv, och sen hoppades de såklart en aning att detta bara var en kort fas och att han snart skulle gå tillbaka till sitt vanliga (ytterst ordinära) rosa hår.

Innan skolan skulle Rey ta en dusch men kände sig lite iakttagen. Hon upptäckte att Ramanan var i badrummet och tittade på henne och schasade snabbt iväg honom med en olustig känsla. Det var nog inget märkligt, Ramanan hade säkert bara råkat snubbla in i badrummet vid fel tillfälle, inget att tänka kring. 

Innan jobbet tog Anam i vanlig i ordning hand om trädgården som bara växer och växer. Hon nådde nivå 10 i trädgårdsmästarfärdigheten och ser fram emot vad för roliga plantor hon nu kan plantera och ta hand om.

När sen alla i familjen var iväg på jobbet och i skolan så umgicks Arieh och Zoelle lite och lärde känna varandra. De kommer bra överens vilket är toppen då de kan spendera tid tillsammans när alla andra är iväg på sina måsten och de får stanna hemma och vakta tomten.

(Det med Ramanan hände faktiskt verkligen, han kom in när Rey Mia Elena duschade och bara stirrade. Jag är ledsen att säga det men vad var det jag sa, det är något allvarligt fel med den där dockan!)

Jättebra legacy! Defenetivt bland de bästa jag läst!😃

Förresten, hur fick du zebran? Det måste ha tagit väldans tid att få alla ränder på plats…

P.S. Alla dina simmar är väldigt snygga.

P.P.S. Jag har skrattat ett par gånger när jag läst denna tråd, t.ex barnvakterna!!😂

#79 I Skapa ett husdjur finns det faktiskt ett färdigt zebramönster för hästar som jag använde. Jag la till ett par extraränder längst ner på benen bara, sen har jag använt mig av en custom man, en enhörningssvans konverterad så att den funkar för vanliga hästar, samt en del sliders för öron och storlek! 😃

Efter skolan följde André Federico med en tjej från skolan hem. Hennes namn är Marian och André hade aldrig pratat med henne tidigare. Hon är förmodligen den populäraste tjejen i skolan och leker bara med folk som är coola. André blev förvånad när hon frågade om de skulle leka men tackade självklart ja. Marian var rätt trevlig, men André kunde inte låta bli att känna att Marian tyckte mer om att umgås med honom än vad han tyckte om att umgås med Marian. Efter ett par timmar hos Marian tackade han för sig och började vandra hemåt.

Men på andra sidan gatan om Marians hus satt något han inte väntat sig. Där, på trottoaren framför honom satt en docka som han kunde känt igen närsomhelst och varsomhelst. Det var Bartholomew!

Han sprang fram och plockade upp dockan och skyndade sig hem. Väl hemma satte han ner leksaken på marken och tittade på den. "Jag har saknat dig Bartholomew" sa han, och vid ljudet av sitt namn flög dockan upp i luften och förvandlades en mycket större och mycket rörligare docka. André hade trott att Rey Mia Elena hittade på när hon sa att Ramanan blivit levande, men nu såg han ju hur Bartholomew kom till liv precis framför honom.

Bartholomew berättade historien om vad som hänt honom. Hur han blivit begraven i snö den där dagen då familjen var på Aarons gamla hus. Hur han trodde att han skulle frysa ihjäl men hur en stor rovfågel plockat upp honom och tänkt äta honom men hur han listigt lyckades fly från fågelns näste i ett berg i stadens kant. Hur han gömt sig i soptunnor och övergivna gränder för att inte hamna i trubbel. Hur han sedan träffat på en katt som hjälpt honom överleva det hårda livet som vilddocka. Hur han en kväll tyckt sig se André och följt efter, satt sig utanför huset och gråtit tårar av glädje när han såg att det ett par timmar senare verkligen var André Federico som kom ut och som plockade upp honom och tog med honom hem igen. 

André gav Bartholomew en kram och lovade att de aldrig skulle skiljas åt på det sättet igen och att de alltid skulle ta hand om varandra så länge som de båda levde.

Följande dag var Slappardag och André hade lovat sina kompisar att de skulle träffas och umgås. De andra var nyfikna på hur det hade varit hemma hos Marian, vilket André nästan hade glömt i all uppståndelse med Bartholomew. Han sa att det hade varit trevligt och sen berättade han om hur han hittat Bartholomew som han tappat bort när han var mycket mindre, dock tittade de andra lite skeptiskt på varandra när André började prata om hur dockan kom till liv och berättade vilda historier.

André och hans kompisar umgicks hela förmiddagen, men sen skildes de åt och André möttes av Bartholomew när han kom hem som hade varit lite smått orolig över att André varit iväg så länge. Väl hemma följde Bartholomew efter André hela tiden, men det är svårt att hålla det emot honom när de varit ifrån varandra så länge. När André tog lite att äta var Bartholomew med honom, när han städade undan efter sig var Bartholomew med, och när han gillrade en fälla i handfatet i badrummet var Bartholomew med och fnissade tillsammans med honom. Även om André var väldigt glad över att ha Bartholomew tillbaka så kände han lite lite av samma känsla som han känt med Marian, att Bartholomew tyckte om sällskapet aningens mer än vad André gjorde.

I vilket fall så hade de två kommit överens om att katten som hjälpt Bartholomew ute på gatan skulle få flytta in hos familjen. De hade ju så många djur vid det här laget och som tack för hjälpen skulle den lilla katten aldrig behöva oroa sig för mat, sovplats eller tak över huvudet igen. Så välkommen till familjen Curiyan Dawn Zoran Fernandez Anderson Al-Akhdar!

(Btw, ifall ni kanske stöter på samma problem med låtsaskompisar som jag gjorde så finns här en beskrivning av hur jag lyckades få tillbaka Bartholomew!)

Under slappardagen fann Anam ett ytterst märkligt frö som hon planterade i sin trädgård. Det var nästan som om fröet andades och Anam var väldigt nyfiken på vad för planta det skulle komma att bli.

På eftermiddagen spenderade Tigre Jaryap Arieh tid med nykomlingen Curiyan Dawn Zoran och de båda verkar komma överens.

Nästa morgon fyllde Anam år och blev vuxen. Hon verkar ha tagit sig in i vuxenheten utan någon medelålderskris, och resten av dagen passerade som vanligt med jobb och skola. Dagen efter det var Anam ledig från jobbet och när hon på morgonen gick ut för att titta till sin trädgård så hade det mystiska fröet växt upp till en liten liten plantsimbebis.

Vi får alltså välkomna Rosemary Fernandez Anderson Al-Akhdar Lilja som växer så det knakar. Hon bor ute i den vackra trädgården och njuter av alla fina plantor och är på bra humör. Hennes åldring går väldigt fort men kommer stanna av drastiskt när hon når ungdoms-stadiet så Anams förhoppning är att hon om ett tag kommer ha en liten hjälpreda till trädgården. Tills dess har de ett tredje litet barn att ta hand om, även om Rosemary klarar sig rätt fint själv så länge hon får vatten och har plantor att prata med.

Roligt!!

Jag vill bara säga att jag inte har glömt bort den här familjen, jag har bara haft väldigt fullt upp samt att jag är i en period då mitt humör är lite konstigt. I sommar blir det nog mer simsspelande för min del, eventuellt. Jag ska försöka ta tag i mycket saker irl under sommaren men jag har ju mycket tid och eftersom Sims drar mig rätt mycket atm så tror och hoppas jag att det blir spelande under sommaren! ☀️

Den här spelfilen är ganska tung på grund av allt jag slänger ner på tomten så det är ganska laggigt att spela på den. Jag kommer förstås fortsätt spela på den när jag har lust, tycker mycket om den här familjen och har många planer, men jag kommer eventuellt sätta igång något annat litet Sims 3 projekt att spela på också vi får se. Här kommer en bild på Anam och André som kramas i trädgården!

Vackra gångar!

Har du lagt ut små stenar längs hela gången eller?

#89 Undrar också! :)

#89 #90 Yes det är små stenar som jag har laddat ner och som jag ofta använder runt rabatter och gångar. Jag har för mig att de är från the sims resource! 🙂