Namikos Halloweenutmaning: Pest eller kolera

Chuck Bennett smäller igen dörren och fumlar lite med låset innan det klickar och han är säker. Han ger Mr. Snoot en klapp, mer för att lugna sig själv än att lugna honom, det är inte varje dag man blir jagad av zombies. Vilken tur att han hittade den här bunkern.
"Det verkar som att vi är säkra här inne."
Mer hinner han inte säga innan en välbekant, arg röst nästan får honom att hoppa till.
"Vad gör DU här?!"

På soffan sitter ingen annan än Tyler Phelps, hans ärkefiende och den sista personen som Chuck vill vara i samma rum med och känslan är ömsesidig.
Ett kort bråk utbryter men det är uppenbart att ingen av dom tänker lämna bunkern och riskera livet utanför. Deras tillfälliga lösning är att försöka ignorera varandra.

Tyler kramar katten Raya och kliar henne under hakan. "Det verkar som att vi är fast här med honom ett tag, jag blir inte arg om du klöser honom."
Ja, jag ger mig in i Mitchikas Halloweenutmaning. Spelet bestämde sig för att krångla med mig så jag har inte spelat mer än för att få bilder så jag kan presentera mina simmar och djur. Jag har inte bestämt mig för vilka extra utmaningar jag ska köra med än men att börja med två övervuxna tonåringar (ungdomar) som hatar varandra kändes som en perfekt start.
Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.
Efter att ha surat på var sin sida av det lilla rummet ett tag så börjar Tyler titta lite åt Chucks håll, närmare bestämt på vad han håller i famnen.
"Vad är det där", frågar han med en otrevlig ton.
"Är du dum eller? Det är en katt", snäser Chuck tillbaka.

"Det där är ingen katt, är det en.. tvättbjörn? Vad gör du med en tvättbjörn?"
Chuck blir ännu mer irriterad och höjer rösten. "Han är en KATT! Tror du inte att jag vet vad jag har för djur, jag har haft honom sen han var en kattunge. Han är en värdelös katt men han är fortfarande en katt."
Tyler bestämmer sig för att låta det vara. Han visste redan att Chuck inte är smart, men han trodde inte att han var så dum att han inte kan se skillnad på en katt och en tvättbjörn.
Dom återgår till att ignorera varandra och Tyler börjar gräva i skåpen för att se vad som finns. Han hittar lite frön i ett skåp samt lite färsk frukt och grönsaker i kylskåpet. Han har varit i det lilla rummet utanför bunkern förut, men idag när han kom hit för att söka skydd var första gången som han hittade dörren på glänt och kunde gå in. Han ångrar att han inte låste efter sig innan Chuck dök upp.

Tystnaden bryts av en högljudd knackning som får killarna att hoppa till och båda, eh, katterna reagerar starkt negativt.

"Du tänker väl inte öppna", frågar Chuck. Hans röst låter lite osäker.
"Det är väl klart att jag inte tänker öppna. Tänk om det är en zombie."
Killarna tittar på varandra och verkligheten börjar sjunka in lite. Det finns zombies där ute och dom vet inte hur lång tid det kommer ta innan det är säkert att lämna bunkern. Dom är fast här tillsammans tills det är säkert att gå ut eller tills någon av dom bestämmer sig för att testa lyckan och lämna bunkern självmant.
Spelet har slutat krångla och jag har bestämt mig för vilka extra utmaningar jag vill ha. Det blev Det enkla livet, Krypande kryp samt Skär ner och återanvänd. Inte riktigt lika svårt som för Mitchika då killarna har fungerande el och vatten, i alla fall för stunden.
Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.
Stackars Tyler, ska behöva dras med Chuck och hans tvättbjö… jag menar värdelösa katt. 😂
Sajtvärd för Pokémon iFokus och The Sims iFokus 🐺
"Hark, hear the howl that eats the moon alive" - Tell Me What the Rain Knows