Mena gick längs gatorna i Moonlight falls. Hon såg tomter som var till salu men ingen fastnade i hennes smak. Hon satte sig ner för att vila på en parkbänk och tittade ut över parken och alla barn som sprang runt i parken som om världen inte fanns. Hon reste sig med tårar i ögonen och tänkte på hennes barndom. Hon hade inte fått leka med någon, alla hade skrattat och sprungit iväg från henne medans de hade ropat att de inte vill drabbas av orangea problem i framtiden.

''Var inte så fånig, kämpa, det var förr i tiden, nu ska jag bli den som alla gillar'' tänkte Mena medan hon fortsatte gå. Mena kände av värken och tröttheten som började smyga sig fram längs hennes ben och upp till armarna upp till huvudet. Efter cirka 20 minuters promenad är hon i utkanten av staden. Hon ser några hus och en stor tomt som är till salu. 

'' Vänta lite nu, EN STOR TOMT TILL SALU'' tänkte Mena småhögt och började springa och kände hur pulsen ökade och hjärtat började slå snabbt. När hon kom närmare såg hon att en man stod på tomten och han vinkade när han såg henne. Hon började gå när hon såg att hon fångat mannens uppmärksamhet. När hon kom fram pustade hon ut och frågade om han ägde tomten och hon hade tur, för han ägde tomten. Hon gav pengarna och kramade om försäljaren innan hon rusade in på hennes egna tomt. Hon kastade sig ner i gräset och började dra upp lite gräs och sedan låta det ramla ner mellan fingrarna och slutligen blåsa bort med vindens kraft. 

''Ett hus, ett vindskydd'' mumlade Mena medan hon putsade bort gräset från benen. Hon ringde en byggfirma som kom dit snabbt och byggde upp ett litet hus med det hon hade råd med. Hon blev nöjd över vad hon och byggkararna hade byggt upp med så lite pengar, eller kanske inte hon. Mena hade ju mera stått och kollat på när dom lyfte planka efter planka för att kunna bygga upp huset. Hon gick in och drog in luft genom näsan, det luktade nytt och fräscht. De nya möblerna var verkligen fina tyckte Mena när hon låg ner på sängen och började titta runt i hennes nya lilla ''hus''.

Följer! Kul med en varulvslegacy! :)

#2 Vad roligt , Tack :)

Jättebra, följer! :D

#4 Åhh vad roligt att fler vill följa, Tack 😃

följer, bra :))

#6 Roligt att du också vill följa :D

Tack :)

Jag följer !

Men jag undrar också vart du har fått tag på den fina hårfrisyren du har på din sim? :)

#8 Vad roligt :)

Minns faktiskt inte :S  Men kan skicka pm om jag kommer ihåg. :)

Följer, du skriver jättebra, jag ser allt framför mig :)

#10 Vad kul :D

Tack, ja det är den känslan jag försöker få :)

#9 Ja gör gärna det för det va jättefint! :)

#8

Det finns många simmar på Exchange som har den :) Inom de första 30 sidorna ska det finnas flera stycken med det håret. Hoppas det hjälpte!

#13 Haha nej inte särskilt. Vilken exchange? O vilka har den frisyren? Kan du inte skicka en länk?

#14

The sims har en hemsida, www.thesims3.com, och där finns det en Exchange :) Men jag hittade följande på The Sims Resource.

Här finns ett tjockare, väldigt likt hår: HÄR

#15 Tack!! :)

följer :)

#17 Vad roligt 😃

#8 Det finns här

Mena suckade och satte sig ner på stolen 

''Varför ska allt hända mig, varför fick jag orangea ögon, varför ser jag ut som ett missfoster!'' skrek Mena ut och stampade mot foten i golvet ''varför ge mig ett svar nu'',  men det enda svaret som kom var ekot av ljudet när sulan slog i marken. Mena tog upp tidningen som låg på bordet från gårdagen och började läsa igenom gårdagens händelser igen. 

Spökena måste bort från staden, det börjar bli ett allmänt problem av att alla spöken går och skrämmer folk till döds. Hjälp staden och ring 198276 om du sett några spöken jag, karl freddansson kommer direkt till dig isåfall.

Mena läste genom flera olika annonser och ingen fastnade i hennes smak. '' Kan dom inte ha något med akrobatik, jag vill bli en akrobat, kom igen nu då, varför ska ödet straffa de som är fulast!''  Mena skrek tills hon såg det som ingen vill se när man har ett utbrott… En paparazzi. Mena kunde inte hindra ilskan som stegrade sig vilt inombords och då hände det som inte får hända. Förbannelsen, förbannelsen som kommer tillbaka och hemsöker henne vid varje tillfälle, förbannelsen med varulven. Hon sprang ut mot sin egen vilja och började morra åt älvan som tagit korten på hennes utbrott. Paparazzin slog Mena och det gjorde inte saken bättre, hennes utbrott blev bara värre och värre. Det slutade med att paparazzin flydde iväg från Mena, bort från hennes gård, bort så att Mena blev ensam kvar igen. 

Tills hon hör ett iskallt ylande, hon känner hur kroppen blir vild, hon känner hur hon blir den onormala tjejen som ingen visste om. 

''Men det ska det bli ändring på'' Mena böjde sig ner och gav ifrån ett högt ylande mot den stora månen som tittade ner på varje rörelse hon tog. Hon tittade sig runt och började sedan sakta lunka iväg, in mot skogen, in mot platsen där det kanske fanns andra varulvarna.

Följer :)

#21 Roligt 😃

Följer :D

#23 Åhh vad roligt 😃