Vad roligt att du startar upp ett sådant projekt! :) Har själv nyss klarat den sista ambitionen på platinanivå :)

Följer såklart :)

#1 Wow, häftigt! 😃

Jag har ingen aning om hur det kommer gå för sir Evan eller om vi ens klarar första ambitionen… XD

Jag tycker att Medeltiden får alldeles för lite fokus. Det är ett riktigt kul spel om man är på det humöret. 🙂

Åh, vad roligt! 

Jag ska komma igång ordentligt, först måste jag inreda tronrummet… smart som jag var så valde jag att inte ha det inrett (för att försöka hitta Evans stil i inredningen) och sen kom jag på vad jag själv tycker om att inreda… 🤦‍♂️

Med den blygsamma summan som sir Evan fått ärva av sina föräldrar för att komma igång med sitt kungarike så finns det inte mycket över för dekorationer och annat lyx. Så tronrummet fick se ut så här!

Arbetsrummet fick lite extra prylar och mer ljus i sig. Samt lite dekorationer för att muntra upp stämningen lite när man måste fatta svåra beslut.

När det kommer till sovrummet så lyxade sir Evan till det lite. Man är ju kungen, trots allt… 😇

Nu är det dags att låta kungariket ta sin början och låta sir Evan stiga upp som monarken och härskaren i Everquest! 😃

✨Uppdrag: Första stegen✨

Metod: Om du bygger den… 

Primär hjälte: Monark (Sir Evan)

Nu är slottet färdigbyggt och efter att ha stått och betraktat det vackra rummet alldeles för länge så märker sir Evan att klockan är mycket och det är dags att träffa byggmästare Ove. Men osäker som han är så känner han att han måste piffa till sig, så att han slipper oroa sig för hur han ser ut! 

Sir Evan styr stegen mot sitt rum på andra våningen i slottet och skyndar sig fram till den stora spegeln bredvid sängen. Vilken tur att han gjorde det, hans eyeliner har runnit lite! Nu är det fixat och sir Evan ser helt perfekt ut.

Byggmästare Ove dök upp i sir Evans sovrum (snacka om att ta sig friheter och inte respektera gränser), men sir Evan lät det bero. Det var trots allt Ove som hade designat hans sovrum och han var så fruktansvärt nöjd med arbetet. 

Sir Evan frågade vad som behövde göras härnäst för att få kungadömet på fötter och byggmästare Ove sa att det enda som krävs är material. Att skaffa in det blir sir Evans jobb och han ställer gärna upp! Han trivs ute i skogen och att hugga ner några träd för ved lär knappast bli några bekymmer.

Knappt så hinner sir Evan anlända till skogen förrän han har blivit distraherad av alla vildblommor som finns omkring honom. Vem vet, dom kan komma till användning när som helst! Han plockar på sig blommor och frön, reser sig upp och ser sig omkring lite. 

"Vad i hela världen kom jag ut hit för, nu igen…?"

"Rör inte en fena…!" 

Sir Evan fryser till och vrider försiktigt på huvudet. Där står det en kvinnlig skogsrövare med handen på sitt svärd och blänger hotfullt på honom. 

"Ännu en adelsman," fnyser skogsrövaren. "Jag avskyr adeln… släng över allt av värde du har på dig, så kanske jag låter dig slinka undan…!" 

Chockat så stirrar sir Evan på henne. Han kan knappt tro vad han hör! Hur vågar hon tilltala honom på det här viset?! Vet hon inte vem han är!? Nej, nu jädrar…! Han vänder sig om, marscherar raka vägen fram och utmanar skogsrövaren på en duell! 

"Är du på riktigt, eller?" skrattar skogsrövaren. "Som du vill, men där rök din chans att komma levande ur det här…" 

Som genom magi byter sir Evan om till sin rustning, drar på sig sin hjälm och drar fram sitt svärd! Här ska skipas rättvisa!

Sir Evan har tränat i svärdfäktningens och duellerandets konst sen han var en liten pojke, men om hans tränare hade sett honom i den här striden skulle han skämmas… alla missar, klantiga rörelser, alla gångerna som sir Evan ramlade och hur han hoppade runt på ett ben med händerna på knäet när skogsrövaren fick till en smäll där… 

Men han vann åtminstone i slutändan och det är det som räknas, eller hur? 😇

Viktigast av allt! Nu kommer sir Evan ihåg varför han kom ut hit från första början. Han lämnar skogsrövaren på marken åt sitt öde och styr stegen mot skogen, för att samla trä.

Det bästa stället för att bryta sten är i grottan bredvid kyrkogården… inget läskigt med det alls, eller hur? På kyrkogården så blir sir Evan stoppad av dödgrävaren Taliesin, som vill diskutera några saker angående sitt arbete. 

"Alltid ska det vara någonting," suckar sir Evan och tittar lite förstrött på simmarna som ligger på marken. 

Taliesin undrar om inte sir Evan kan tänka sig att bygga en kyrka i kungadömet. Det känns fel att begrava dom döda utan någon form av ceremoni, tycker han. Sir Evan lyssnar och nickar lite, samtidigt som han planerar en barack som sitt nästa byggprojekt. 

Nu in i grottan för att bryta lite sten!

Inne i grottans djup så började sir Evan samla ihop stenar, då han halkar och faller ner för en brant! När han sätter sig upp får han syn på en kista som står i mitten av en pöl. Dilemmat om att öppna eller inte öppna löser sig snabbt och sir Evan skyndar fram till den! 

Den innehåll en samling med värdefulla mynt. Sir Evan vandrar stolt ut ur grottan med en massa stenar i sin väska och 125 simdaler rikare. 🙂

Ser inte sir Evan riktigt nöjd ut med sig själv? 😃

Det krävs ännu mer material för att kunna skapa en helt ny byggnad från grunden och det mesta går att hitta i byns handelsbod. Så det är dit som sir Evan styr sina steg härnäst! 

På vägen ut från handelsboden närmas han av en gänglig, äldre man och säger att han har förberett två gåvor, men sir Evan kommer bara få en av dom. Vilken beror på vad sir Evan svarar på den här frågan: 

"Vilken dygd skulle sir Evan helst föra till Everquest?" 

Sir Evan står och funderar en stund, mest på hur han skulle kunna göra för att eventuellt få händerna på båda gåvorna, innan han svarar "Säkerhet". Folkets säkerhet är viktigt för sir Evan. Mannen nickar och ger honom "Monarkens tapperhetsrustning". 

Inte världens bästa rustning, men bättre än den som sir Evan hade innan! Han tackar mannen och gör sig redo för att återvända till slottet, då ett rop på hjälp fångar hans uppmärksamhet…

Sir Evan skyndar fram till kvinnan som ropar. Han känner genast igen henne. Nora Hartford, byns gnällspik. Hon ses ofta stå och köpslå med alla handelsmän på marknaderna, då alla priser utom gratis är "skandalöst höga" enligt henne. 

Tydligen så har en man knuffat ner Nora i leran och kallat henne för elaka saker. Sir Evan undrar om det kan ha varit fruktförsäljaren, då han var ruskigt sur på henne efter hennes senaste besök. 

Nora vill att sir Evan genast ska leta rätt på mannen ifråga och straffa honom. Sir Evan går med på det, men funderar på om han borde straffa mannen eller ge honom en klapp på axeln. 

Tills han får se vem det är. Mannen ifråga är ingen mindre än Horatio, den inofficiella stadsbusen. Sir Evan har inte glömt honom eller hur han kritiserade sir Evans' rouge och sa att den för alldeles för skarp till färgen… Nu har han äntligen en bra anledning för att ge den här oförskämda busen vad han förtjänar…! 

Sir Evan vet precis hur han ska handskas med Horatio… Vem har för skarpa färger i ansiktet nu!? (Kasta tomat på simmarna i stocken, vilken härlig touch) 😃

Fördel: Sir Evan har hämnats den som hånade hans utseende och speciellt hans smink! 

Nackdel: Nora Hartford blev så glad och rörd över att sir Evan hjälpte henne att hon svor på att bli hans trogne tjänare från och med denna dag och väntar på honom i tronrummet. 

Sir Evan funderar på om monstret i Domedagshålet är hungrigt…

Det är dags att återvända till slottet nu, med allt som byggmästaren Ove behöver. Medan sir Evan var ute och samlade ihop material och roade sig har det anlänt en massa resenärer till slottet. Sir Evan försöker snabbt uppdatera sig om vilka dom är. 

Den ena är stilig en Trubadur vid namn Sverkil och den andra är en vacker Handelsman vid namn Valonia. En av dom fångar genast sir Evans intresse…

Den vackra handelskvinnan Valonia faller sir Evan helt i smaken och när deras blickar möts så uppstår genast lite gnistor mellan dom. Valonia är klipsk och karismatisk, något som sir Evan gillar skarpt. 

Han funderar på att ge henne vildblommorna som han plockade tidigare i skogen, men slottets övriga personer verkar ha lite till ingen respekt för gränser, personligt utrymme eller låta någon ha en konversation ifred…

Det löste sig snabbt, efter att sir Evan skickat iväg en av dom till stocken och hotat resten med Domedagshålet. Han och Valonia fick lite ensamtid till att prata och trubaduren Sverkil ställde upp i precis rätt ögonblick för att ge sir Evans lilla gest lite extra krydda. 

Valonia blev jätteglad över den vackra vildblomman och sir Evan bjöd in henne att stanna lite längre på slottet.

Ett beslut som han kom att ångra strax efter, då Valonia reagerade lite oväntat på blomman. Var den giftig, kanske? 

Innan sir Evan hunnit fråga hur det var med henne så ropade byggmästare Ove på honom för att fortsätta diskutera bygget. Sir Evan tog sin chans och smet undan och hoppades att trubaduren eventuellt skulle hjälpa Valonia om det visade sig vara något allvarligt.

Sir Evan lämnar ifrån sig alla resurser som han har samlat på sig under dagen till byggmästare Ove, som lovar att se till att alla resurser används till nästa byggprojekt. Han ber också om lite tid, sen kan han bygga vilken byggnad som sir Evan än ber honom om. 

Det låter bra, tycker sir Evan. Nu måste han ta sig an sina plikter som monark och kung över riket. Först ut, det mindre roliga. Att utfärda ett påbud för att sända folket rätt budskap. Det här var inte någonsin som sir Evan var särskilt bra på. 

Han står och funderar lite över sina två alternativ och efter lite "ole dole doff" så bestämmer han sig för att investera i ädelstenar från Byttköping, för kungadömets långvariga sparande. Det kan väl knappast slå tillbaka på honom negativt, eller…?

Dock så blir sir Evan påmind om att det ska röstas mellan tre olika påbud innan något slår igenom. Sir Evan blir irriterad över det hela, då han hade hoppats på lite ledig tid, men bestämmer sig för att få det överstökat. 

Alla tre påbuden låter bra, från det som han själv lade fram till att höja lönen för byggarbetarna på slottet. Däremot så blir grannlandet Vidslöja upprörda över två av dessa påbud, vilket sir Evans rådgivare påminner honom att ha i åtanke. 

Sir Evan kallar Vidslöja för gnällspikar och röstar på sitt påbud i alla fall, trots att Vidslöja blir sura. 

Det visar sig sedan att hela slottet har väldigt delade åsikter om påbuden och inget påbud fick tillräckligt med röster för att gå igenom. 

"Vad är vitsen med att vara kung om alla beslut ska röstas om?" undrar sir Evan för sig själv, samtidigt som han överväger att skicka ett par av dom som röstade mot honom till Domedagshålet för att statuera ett exempel.

Innerst inne så vill sir Evan sitt folk väl, så han slår sig till ro vid sitt skrivarbord och skriver ett avtal om fortsatt fred. När det är avklarat så skriver han även ett anställningsbrev för en ny rådgivare, efter att han "sparkade" sin förra efter påbudsomröstningen.

Det börjar bli sent när sir Evan går ut utanför slottet för att leda reda på en av dom kungliga brevduvorna som håller till vid anslagspelaren. Han har fått mycket gjort idag, men än är inte dagens arbete över. 

Så fort som sir Evan skickat iväg brevduvan så behöver han gå in i slottet och hålla hov. Det är kungens jobb och plikt att prata med och lyssna på sitt folk, samt hjälpa dom så mycket han kan med deras problem.

Det ger verkligen en känsla av makt att sitta på tronen och se ner på personen framför sig, vars öde vilar i dina händer. Sir Evan har svurit på att missbruka denna makt så lite som möjligt. 

Den första som kommer in för att be om monarkens hjälp är en enkel hantverkare, vars son inte vill följa i hans fotspår och bli hantverkare. Sonen vill hellre följa med teatern. Sir Evan blinkar förvånat ett par gånger och undrar om han har blivit förväxlad med familjerådgivningen. 

När han inser att hantverkaren är fullt seriös, så svarar sir Evan med att pojken måste få följa sitt hjärta och göra vad han vill med livet. Hantverkaren accepterar hans resonemang och bestämmer sig för att stötta sin son och ger sig sedan av. 

Sir Evan hoppas verkligen att nästa person har en begäran som passar bättre att ställa till monarken än råd om familjeproblem. 

Nästa fall kommer lite överraskande, men det är åtminstone något som sir Evan känner att han har att göra med. Trubaduren Sverkil vill gifta sig, men förbjuds av sin far och vill nu ha kungens tillåtelse. Sir Evan ger tummen upp till det och trubaduren blir överlycklig! 

Basilea den sluge kräver att sir Evan ska avgöra vem tidernas bästa kungsbollspelare är. Med handen för ansiktet så mumlar han bara: "Randalf Galamand" och viftar iväg henne. 

Där bryter han hovet för idag och går till sängs. Om en person till kommer och frågar om något trivialt, som vilket par skor han ska ha på sig till jobbet under morgondagen, så hoppar sir Evan personligen ner i Domedagshålet…

Morgonstund har guld i mund! 

Eller åtminstone slaskig, smaklös välling och alla slottets invånare i ens sovrum…

(Bjuder på en liten extra bild på när sir Evan och byggmästare Ove skulle vara lite macho och småbråka lite) 

Den här morgonen anlände den nya och mycket vackra rådgivaren Helouise till slottet. Hon var mer än villig att diskutera rikets alla bekymmer med sir Evan och även ge råd när det skulle behövas. 

Det första hon gör är att kritisera tronrummet, då hon anser att det behöver piffas upp. Sir Evan rycker på axlarna, sätter dit ett par blomkrukor vid varsin sida om tronen och anser det avklarat. Han förklarar tronrummet öppet och går bort till taktikbordet för att kika på det politiska läget mellan grannländerna. 

Vidslöja blev ju inte så glada över hans tidigare agerande…

Lag och ordning krävs för att kungadömet ska fungera. Sir Evan sätter sig ner och skriver två nya lagar. En lag som förbjuder byxlös björnjakt i skogen och en annan lag som kräver att blommorna man ger på första dejten ska vara plockade samma dag. Med andra ord, väldigt viktiga lagar!

Så fort som dagens plikter är avklarade så går sir Evan till byggmästare Ove för att se om allting är färdigt och det är det. Endast en fråga återstår… vad vill sir Evan bygga? 

🏆 UPPDRAGET AVKLARAT! 🏆

Nivå: Guld
Sir Evan växte till nivå 2! 😃

+10 RP och kungarikets Kunskapsnivå har ökat! 

Inledningsuppdraget är avklarat och vi har fått känna ers kungliga höghet sir Evan lite bättre. Nu är det dags att bygga första nya byggnaden och påbörja nästa uppdrag för att föra kungariket till nästa nivå!

Som sir Evan redan uttryckt tidigare så är hans första plan att bygga en barack så att han kan anlita riddare för att hjälpa till att skydda folket i riket. Sagt och gjort! 🙂

Möt vår historias riddare:

Riddare Mira de Maris, eller Lady Mira som hon föredrar att bli kallad, är precis var sir Evan letar efter i en riddare. Hon är vänlig, artig, ädel och allt som hör till att vara Ridderlig. Hon är också Vältalig, vilket underlättar när monarken är så osäker. 

Lady Mira hade varit perfekt på alla sätt och vis, om det inte hade varit för hennes lilla brist. Hon är vad folket i byn kallar för Speldjävulens offer och spelar bort varenda simdal hon tjänar och även simdaler som hon ännu inte har. Hennes styrka och skicklighet i strid har räddat henne från att hamna i allvarligt trubbel på grund av spelskulderna, men saker och ting kan sluta illa om hon inte får sitt spelande under kontroll… 

Så även Mira kommer vi att få följa nu under historiens gång! 😃

Uppdrag: Prisjakt: Vildsvin

Metod: Döda vildsvinet

Primär hjälte: Riddare (Lady Mira)

Nu är det dags för historien att gå vidare och det är Lady Mira som vi får följa och lära känna lite nu. 🙂

Ett stort och besvärligt vildsvin härjade runt och ställde till med elände i Everquest. Sir Evan utfäste en stor belöning till den som lyckades dräpa det. Det här kände inte Lady Mira till när hon vaknade den här morgonen, trött och irriterad. Turen var verkligen inte på hennes sida igår och förutom sina simdaler så förlorade hon en gammal släktklenod som varit i hennes familj i generationer… 

"Jag ska minsann vinna tillbaka den," muttrar Mira när hon kravlar ur sängen. "Bara jag får tag i något mer att spela med… på något sätt ska jag ha tillbaka den oavsett…!" 

Hon struntar i frukosten och ställer sig istället och slipar sitt trogna svärd. I värsta fall så är det svärdet som får hjälpa henne att få tillbaka släktklenoden, även om hon garanterat kommer att hamna i trubbel hos monarken om hon gör det.

Lady Mira tar sina plikter som riddare på största allvar, trots att hennes tankar har svårt att släppa den förlorade släktklenoden. Hon styr sina steg mot slottet för att se om någon av dom utländska ledarna är där på besök. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om saker och ting. 

Hon träffar på Moira, smedsmästaren från Vidslöja, och dom har en trevlig diskussion om den politiska situationen i sina båda riken, då Moira plötsligt drar upp vildsvinet och tycker att det är skamligt att kung Evan inte har lyckats göra något åt den fruktansvärda besten än. Trots en belöning på tusen simdaler. 

Det får Lady Mira att stelna till! Med så mycket simdaler skulle hon inte bara kunna köpa tillbaka släktklenoden, utan även vinna tillbaka alla simdaler som hon förlorade under gårdagen!